AILETTE Josef och kejsarinnan Elisabet A. var även verksam som illustratör. G. V. Aigospo'tamos, Aigospotamoi (grek., getfloden), stad och flod på Chersonesos i Tra-kien, bekant för det slag, som här stod högsommaren 405 f. Kr., då Lysander vann en avgörande seger över Aten (se Peloponnesiska kriget); vid samma tillfälle skall också ett meteorfall ha ägt rum här, vilket blev av stor betydelse för den tidens uppfattning om dylika företeelser. W. N. Aigrette [ägrä't], se Ä gr et t. Aigues-Mortes [äg-må'rt], stad i dep. Gard, i. Frankrike, vid Étang de la Ville, 6 km. från Medelhavet. 4,348 inv. (1923). Staden omgi-ves av väl bibehållna murar från slutet av 1200-talet. Stora saliner finnas i närheten. Stadsmuren i Aigues-Mortes. A., grundlagt av Ludvig den helige, var under 1300-talet en betydande hamnstad. G. N. Aiguillon [ägijå'], Emmanuel Armand de Vignerod du Plessis de R i c h e-1 i e u, hertig av A., fransk minister (1720—82). Fältmarskalk 1748, blev A. 1753 guvernör i Bretagne, där han med skärpa företrädde statsintressena gentemot kraven på landskapliga privilegier; 1768 tvangs han av Choiseul att avgå, men blev efter dennes fall och delvis på gr. av Mme Dubarrys inflytande utrikesminister. Jämte Maupeou och Terray (se dessa) bär A. ansvaret för Frankrikes ledning under åren 1768—74; ”triumviratet”, som bestämt motarbetade alla reformförsök, blev ytterst impopulärt, icke minst på gr. av A:s svaga utrikespolitik, som bl. a. utan att ingripa lät Frankrikes gamle klient Polen gå sin undergång till mötes. A:s enda framgång var Gustav III:s statsvälvning; han medverkade kraftigt vid dess förberedelse, och när läget efter revolutionen blev för Sverige kritiskt, ställde han fransk hjälp i utsikt och bidrog därmed i avsevärd grad till att Gustav III kunde stabilisera sitt verk. 1774 blev A., efter att ha stött sig med Marie Antoinette, avsatt och förvisad från hovet. G. Cqt. Aigun [äT-], hamnstad i prov. Heilungkiang, Manchuriet, Kina, 30 km. s. om Blagovest-jensk på Amurflodens s. sida, 41,100 inv. (1926). I närheten av A. ligga rika guldfält. Exporten från dessa över A. utgjorde 1924 c:a 3,600 kg. H. S-n. Aigy'ptos (lat. Aegyptus), grek, myt., son till Belos och tvillingbror till Danaos, underlade sig det land, som efter honom skall ha kallats Egypten. W. N. AijubFderna, en från Aijub ibn Schadi (Aijü'b ibn Schä'di) (d. 1173) härstammande muhammedansk dynasti av kurdisk härkomst, vars välde över Egypten, Syrien och Jemen grundades och fick sin största utsträckning under A:s son Saladin (Saläh ad-Din), som vid sin död 1193 delade riket mellan sina söner. A. härskade i Egypten till 1252, i Jemen till 1260. En gren av släkten höll sig kvar i Ha-mat ända till 1341. G. O-r. A. I. K., se Allmänna idrottsklubben. Aiken [eTken], Conrad Potter, amerikansk förf. (f. 1889), söker i sina dikter utvinna ”kontrapunktiska ’ effekter, som han själv uttrycker det. Hans mål är ett slags absolut poesi, som emellertid är mindre egendomlig än teorien. A. har publicerat bl. a. ”The jig of Forslin” (1916), ”Senlin” (1917), ”The house of dust” (1929), ”Punch the im-mortal liar” (1921). S. B. L. Aikio [al'-], Matti (till 1906 Mathis Isach-sen), norsk förf, av lapsk härkomst (f. 1872), till 1906 lärare, dels i Finnmarken, dels i s. Norge. I sin diktning har A. givit praktfulla och färgrika skildringar av naturen och folklivet i nordligaste Norge. Bland hans arbeten märkas ”Ginunga-gap” (1907), ”Hyrdernes kapel” (1918) samt Kristianiaromanen ”He-bræerens sön” (1911). F. S-n. Aila'nthus, asiatiskt växtsläkte, tillhörande fam. Simaruba'ceæ. O. 7 arter, alla höga träd. A. glandulo'sa, gudaträdet, ett synnerligen vackert, snabbt växande träd i ö. Asien, odlas ss. parkträd även inom n. tempererade bältet. Veden användes till finare snickeriarbeten. A. V-e. Aila'nthusspinnaren, en på Aila'nthus glan-dulo'sa i Indien, Kina och Japan levande sil-kesfjäril. Ailette [älä't], Le t te, ö. biflod till Oise inom dep. Aisne, n. Frankrike. 63 km. lång. — A. utgjorde vintern 1917—18 och hösten 1918 jämte Oise—Aisne-kanalen positionsgräns för 7:e tyska armén. — 377 — — 378 —