AILIO Ailio [al'-], Julius Edvard, finsk arkeolog (f. 1872), docent i arkeologi vid Helsingfors univ. 1910, sedan 1920 avdelningsföre-ståndare vid Nationalmuseum därst. A. har i sin vetenskapliga verksamhet framför allt varit inriktad på utforskandet av den finska stenålderskulturen. Bland hans arbeten märkas ”Die steinzeitlichen Wohnplatzfunde in Finnland” (2 bd, 1909), ”Die geographische Entwicklung des Ladogasees” (i ”Pennia”, 1915). J.E.F. d"Ailly [däji'], Pierre, (Petrus de A 1-liaco), fransk filosof och teolog (1350—1420), lärare och kansler i Paris, 1397 biskop i Cam-brai, 1411 kardinal. A. hyllade Occams nomi- ning, också i Sverige, där särskilt på 1880 och 90-talen många av dem översattes. [Hj. G.] Ain [ä], biflod från n. till Rhöne i ö. Frankrike, upprinner på Jura c:a 930 m. ö. h. och flyter genom dep. Jura och Ain. C:a 190 km. Ain [å], dep. i ö. Frankrike, som i n.ö. gränsar till Schweiz och i ö., s. och v. når till Rhöne och Saöne, 5,826 kvkm., 317,195 inv. (1926). A. består i n. v. av Bresse, ett slättområde av sentertiära insjöavlagringar, i s. v. av Dombes, där de tertiära lagren täckas av Rhöneglaciärens moränbildningar, och i ö. av Jurabergen, som i Crèt de la Neige nå 1,723 m. ö. h. Åkerbruk är huvudnäring, men jord- Ainomyten. Målning av Axel Gallén. Helsingfors. nalism (se d. o.) och slöt sig senare till mystiken. På kyrkomötena i Pisa och Konstanz hävdade han dessas överhöghet över påven. G. A. Ailu'rus, ett rovdjurssläkte, tillhörande halvbjörnarna (se d. o.). Aima'ker, folk av mongolisk typ i Afga-nistan, på Hindukuschs v. utlöpare. Aima-kerna bestå av 4 stammar, av vilka ingen är nomadiserande, ehuru de stundom på gr. av överbefolkning och stridigheter med grann-stammar byta boplats. De tala ett turkiskt språk H. S-n. Aimard [äma'r], G u s t a v e, fransk förf. (1818—83). A. levde i nära tio år bland indianstammar i Nordamerika, dit han kommit som skeppspojke; företog senare vandringar genom Spanien, Turkiet och över Kaukasus, dog i sinnessjukdom. Hans äventyrsromaner i Coopers stil blevo en omtyckt ungdomsläs- månen är medelmåttig. Jurabergen äro skogrika. I Belley brytes litografisk sten. Hu vudstad är Bourg, 20,264 inv. (1926). G.N. Aina, signatur för finska förf:innan E. T. Fors sman (se d. o.). Ainé [äne'] (fra.), äldre, den äldre, ”senior”. Aineias [-el'-], se A e n e a s. Ainley [el'nli], Henry, engelsk skådespelare (f. 1879). A., som från 1900 varit anställd vid olika teatrar i London, är en av det samtida Englands högst siktande och finast stämda skådespelare. Bland hans roller märkas Orestes i ”Elektra” och Hippolytos (Euripides), Leontes i ”En vintersaga”, Prospero i ”Stormen”, Marcus Antonius i ”Julius Cæsar”, Shy-lock i ”Köpmannen i Venedig”, Faust, Nils Lykke i ”Fru Inger till östråt” och Oliver Cromwell (Drinkwater). G. K-g. Ainmüller [al'-](A i n m i 11 e r), Max Emanuel, tysk målare (1807—70), verksam i München dels som arkitekturmålare, dels och fram — 379 — — 380 —