AJANTA Interiör från ett klipptempel i Ajanta. Ajanta [äjä'ntä], Ad j an ta, inhemsk form Äjünthä, plats i Haidarabad (se d.o.) i Indien, bekant för sina klipptempel med freskomål-ningar från 300—600 e.Kr., föreställande scener ur Buddhas liv och ur Jatakaberättelserna (se Ja taka). — Litt.: J. Fergusson och J. Burgess, ”The ca ve temples of India” (1880). C.F. Ajax, se A i a s. A'jbofolket el. Eibofolket (”öbo-folket”), äldre benämning på Estlandssvenskar (se d.o.). Ajdukie'wicz [-viè], Zygmunt von, polsk målare (1861—1917). A. studerade i Wien och München, var sedan bosatt i Wien, där han målade genrebilder ur det polska folklivet och en historisk monumentalmålning i Wiens rådhus över belägringen 1683. G.V. Ajmer [ä'jma], stad i Främre Indien, huvudstad i prov. Ajmer-Merwara, 113,512 inv. (1921), därav o. hälften bramanister och hälften muhammedaner. A. är en betydande järnvägsknut och har livlig handel med salt, bomull och opium. Flera högre läroanstalter finnas. A. grundades i början av 1100-talet och har talrika tempel. M.P. Ajmer-Merwara [ä'jma-mäQä'ra], prov, i Raj-putana, n. Främre Indien, 7,021 kvkm., 495,271 inv. (1921; 70 inv. pr kvkm.), därav 74 °/o bramanister, 21 °/o muhammedaner, 1 °/o kristna. */s av området uppfylles av Aravalliber- gens utlöpare och är rikt på mineral; återstoden är flack och sandig. Klimatet är torrt och hälsosamt. Huvudnäring är åkerbruk; mer än Vs av jorden konstbevattnas. Huvudstad är Ajmer. M.P. Å jour [a2o'r, i sv. afo'r] (fra.), för dagen; hålla någon å j. med något, för var dag hålla någon underrättad om hur något fortskrider. Ajourne'ra [-JoT-] (fra. ajourner, till jour, dag), uppskjuta, t.ex. ett sammanträde, ett ärendes avgörande el.dyl. Ajudja, stad i Siarn, se A y u t h i a. A'juga, växtsläkte, se Blåsugsläktet. Ajuste'ra [afy-] (fra. ajuster, lat. ad, till, juxta, bredvid), ordna, rätta till. Ajvaso'vskij, Ivan Konstantinovitj, rysk marinmålare (1817—1900), gjorde studieresor i många av Europas länder. A. väckte uppseende för sin förmåga att återgiva det upprörda havet, men förföll ofta till våldsamt effektsökeri i belysning och arrangemang. [G.V.] Akaa el. A k k a s, finskspråkig s:n i Tam-mela hd, Tavastehus län, Finland, ung. mitt emellan Tavastehus och Tammerfors, 131,» kvkm., 5,438 inv. (1925). Borgå stift. J.C. A'kabaviken, vik av Röda havet, på ö. sidan av Sinaihalvön. A. utgör den s. delen av den syriska gravsänkan, är full av korallrev och bekant för sina häftiga stormar. Vid inre ändan av A. ligger den befästa platsen Akaba Mosképortal i Ajmer. — 395 — — 396 —