AKADEMIEN ter hets historie och antikvitetsakademien). Efter franskt mönster inrättade samme konung 1786 en vitter a., ”Svenska akademien” (se d.o.). ”Vetenskapsakademien” (se d.o.) stiftades 1739 av bl.a. Linné och Höp-ken. — Liknande akademier uppstodo därefter i Danmark 1742 (”Videnskabernes Selskab”) och 1760 i Norge (”Videnskabsselskabet”). Från samma tid daterar sig ”American philoso-phical sociely” i Philadelphia, den äldsta akademien i Amerika (1769). Den vetenskapliga forskningens krav ha under den därpå följande tiden alltmer gjort sig gällande, och alla kulturellt högtstående länder ha numera en el. flera vetenskapsakademier, där forskningsresultaten offentliggöras och vetenskapsidkarna uppmuntras genom understöd och pristävlingar. En internationell sammanslutning av naturvetenskapliga och humanistiska akademier bildades 1899 i Wiesbaden; den kom slutl. att omfatta 24 akademier i olika länder. Med världskriget avbröts emellertid dess verksamhet. Efter kriget stiftades (1919) i Bryssel en sammanslutning av naturvetenskapliga akademier, ”International research council” (”Internationella forskarrådet”), vars bestämmelser dock lade hinder i vägen för centralmakternas tillträde. Tack vare bl.a. svenskt ingripande (från Sveriges representant prof. A. Gullstrand) beslöts på extra generalförsamling i Bryssel 2% 1926 att inbjuda Tyska riket, Österrike, Ungern och Bulgarien att ansluta sig såväl till Internationella forskarrådet som till underlydande unioner. Ett förtjänstfullt arbete på att återknyta förbindelserna mellan de forna fiendemakternas akademier har nedlagts av Nationernas förbund. Förteckning över akademier och deras ledamöter finns exempelvis i ”Minerva. Jahrbuch der gelehrten Welt”, vilken utges årl.; sv. aka- Akademien för de fria konsterna. Exteriören före 1897, efter F. Bloms ritningar ombyggd 1841—47. Akademien för de fria konsterna. Fasad åt Fredsgatan. demier och dess ledamöter äro upptagna i Statskalendern. W.N. Akademien för de fria konsterna, K u n g 1., grundlädes först som en ritarskola vid den huvudsaki. av franska konstnärer ledda utsmyckningen av det nya slottet i Stockholm; den förnämste av dessa konstnärer var Taraval. Genom den dåv. överintendenten C. G. Tessin ombildades skolan till K o n g 1. R i t arakademien, stiftad 10/ä 1735; jämte Taraval voro dess förnämsta lärare J. P. Bouchardon, J. H. Scheffel samt svenskarna J. Pasch och O. Arenius. Efter en blygsam begynnelse blev dess ställning genom 1766 års riksdagsbeslut betryggad och dess verksamhet ökad. Som överintendent var C. F. Adelcrantz (se denne) dess preses i närmare 30 år. 1768 fick den namnet Kongl. Målar- och bildhuggarakademien. Högtidsdagen är 30/5. Sammanträde hålles en gång i månaden utom under sommaren. Skolans direktör blev P. H. L’Archevesque; som sekreterare fungerade en tid P. Floding (vilken även ledde dess ets-ningsskola). Jämte ”förste hedersled.”, vartill kungl. personer utses, kunna 12 svenska hedersled. samt 50 (inhemska) led. väljas. Det av överdirektören Gerhard Meyer skänkta huset, Fredsgatan 12 (Rödbodtorget), togs 1780 i bruk; det ombyggdes först på 1840-talet av F. Blom samt 50 år senare av E. Lallerstedt. — 399 — — 400 —