AKADEMIHEMMAN ler i en nybyggnad bakom Charlottenborg. Där är också inrymt A:s bibliotek, det största i sitt slag i Norden, samt en omfattande foto-grafisamling. E.Wrgl. Akademihemman, hemman, som skänkts el. av Kronan upplåtits till univ. A. räknas i Sverige bland den ad pios usus (se d.o.) anslagna egendomen. Är 1624 skänkte Gustav II Adolf 300 hemman av de s.k. Gustavianska arvegodsen till Uppsala univ., som därav länge — in på 1800-talet — hade sin främsta inkomst. Taxeringsvärde (1918) 11,6 mill. kr. — 1666 erhöll Lunds univ. de domkapitlet därst. tillhöriga egendomar, 925 gårdar, men donationen indrogs av Karl XI för att därav uppsätta ett kavalleriregemente. Utlovat vederlag uteblev, så att Lunds univ. f.n. endast innehar o. 17 mtl. Taxeringsvärde (1928) 2,6 mill. kr. E.K. Akademikamrerare, tjänsteman vid univ:s ekonomiska förvaltning och drätselverk. A., vars huvudsakliga arbetsuppgifter äro bokföring, kontroll m.m., tillsättes av K.m:t. För behörighet fordras att hava fullgjort vad författningarna föreskriva om dem, som må nyttjas i domarevärv. Hze. Akade'miker (lat. acade'micus), led. av en akad.*, även om lärare el. studerande vid ett universitet. Akademiräntmästaren är chef för resp. sv. univ:s drätselverk och har närmaste vården av alla dess hushållningsangelägenheter. A. tillsättes av K.m:t. För behörighet fordras att hava fullgjort, vad författningarna föreskriva om dem, som må nyttjas i domarevärv. Hze. Akademisekreterare, chef för kanslierna vid rikets univ., tillsättes av K.m:t. För behörighet fordras, att sökande skall ha fullgjort, vad författningarna föreskriva om dem, som må nyttjas till domarämbeten. Hze. Akade'misk, som hänför sig till en akademi, t.ex. akademiska examina, akademisk medborgare, akademisk frihet; även lärd, skolmässigt teoretisk med bibetydelsen opraktisk, stel, pedantisk. Akademiska föreningen, Lund, sammanslutning av de studerande nationerna, univ:s lärare och tjänstemän samt äldre, från univ. utgångna studenter, med uppgift att ”söka utveckla och förädla det akad. livet vid Lunds univ.”. Tanken på en dylik sammanslutning synes först ha framförts 1811 av dåv. universitetskanslern L. von Engeström. 1830 upptogs idén på allvar; initiativet togs av några äldre akademici, som bildade ett bolag, vilket inköpte en tomt i centrum av Lund. Härefter bildades föreningen av studentnationerna. Or- Akademiska föreningen i Lund, före ombyggnaden 1909—11. dinarie led. äro nationernas medlemmar; hedersled. väljas (en ej vanlig utmärkelse; sedan föreningens stiftande ha endast ett 50-tal dylika valts); dessutom äro alla univ:s prof, självskrivna hedersled. Vidare finnas särskilda led., vilka för en engångsavgift erhålla samma rättigheter som de ordinarie. — I spetsen för föreningen stå en ordförande, vanl. vald bland professorerna, och överstyrelsen, vilken huvudsaki. består av studentnationernas debuterade. En särskild ämbetsman, edilen, övervakar föreningens fastighet och ordningen inom densamma. Föreningen tillhandahåller sällskaps-och läslokaler (Ateneum), där svensk och utländsk press och litteratur stå till förfogande. Studentaftonsutskottet och Sociala utskottet anordna resp, föredrag och diskussioner samt fester. Den ekonomiska förvaltningen handhaves av Ekonomiska utskottet. — Redan 1851 kunde föreningen inviga sin byggnad, uppförd i närheten av Lundagård efter ritning av H. J. Strömberg och inrymmande samlingslokaler, bostadsrum och en stor festsal. 1909—11 tillbyggdes huset åt n. — Litt.: ”Akademiska Föreningen 1830—1911” (1911). I.A. Akademiska församlingen, nämnd, som inrättades vid univ.-reformen 1916 och utgöres av samtliga vid resp. univ. anställda professorer. Akademiska föreningen i Lund efter tillbyggnaden 1909—11. — 403 — — 404 —