AKADEMISK KONDITION Vid val av kansler hava även överbibliotekarie och räntmästare säte och stämma i A.f. Utom ovannämnda val har A.f. att förrätta val av led. i konsistorierna och drätselnämnden. Hze. Akademiska sjukhuset i Uppsala, centralsjukhus för Uppsala län och stad, universitetskliniker. Redan Olof Rudbeck d.ä. väckte 1666 förslag om inrättandet av ett ”nosoco-mium”, akademiskt sjukhus, men förslaget ledde då ej till något resultat. För att i någon mån avhjälpa bristen på sjukvårdsanstalt i undervisningens tjänst inrättades av med. fakulteten år 1700 en poliklinik. Lars Roberg (prof. 1697—1740) var mycket verksam för att få till stånd ett akademiskt sjukhus, och 1708 inköpte univ. en byggnad för detta ändamål. Sjukhuset var mycket oregelbundet i drift och tyckes långa tider ha alldeles legat nere, beroende bl.a. på att konsistoriet ej anvisade nödiga medel. Robergs efterträdare Nils Rosén (adl. Rosen-stein, prof. 1740—73) började sin verksamhet 1742, och under hans tid synes sjukhuset ha reparerats och tillbyggts. Poliklinisk verksamhet tyckes ha varit huvudsaken, men vissa sjukdomsfall erhöllo även klinisk vård. På 1750-talet förmodar man, att 6 sjuka kunnat mottagas på sjukhuset, och först efter sekelskiftet torde vårdplatserna hava överstigit 10. Under Israel Hwasser, som blev prefekt för sjukhuset 1831, blev detta betydligt utvidgat, och mot slutet av 1840-talet förfogade det över 32 sängar på allmänna avdelningen samt dessutom över 8 sängar för studentsjukvården. Redan 1815 väcktes förslag, att A.s. skulle sammanslås med länslasarettet, men detta förslag strandade på med. fakultetens avvisande hållning. Det dröjde ända till 1857, innan de båda sjukvårdsinrättningarna kunde förenas. Det nuv. A.s., beläget s. om slottet, har framgått ur trenne större byggnadsföretag. 1867 fullbordades den stora byggnad i 4 våningar, som Akademiska sjukhuset i Uppsala. Medicinska avdelningen. Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kirurgiska avdelningen. ända till sekelskiftet inrymde sjukhusets samtliga lokaler och vid sin tillkomst utgjorde en av de största och förnämsta sjukhusbyggnaderna i hela Norden. Den innehöll en medicinsk och en kirurgisk avdelning samt en liten avdelning för veneriska sjukdomar. 1901—03 uppfördes nybyggnader för ekonomiavdelning, för oftal-miatrisk, gynekologisk och obstetrisk klinik, för klinik för bröstsjukdomar samt för isole-ringsavdelning. Det senaste ny- och ombyggnadsarbetet, genom vilket sjukhusbyggnadernas kubikmassa mer än tredubblats, är utfört 1919—26 med Ernst Stenhammar som arkitekt. A. s. förfogar nu i sin helhet över 585 sjukplatser, fördelade på följande avdelningar: medicinska avdelningen 143 platser, kirurgiska avdelningen 173, avdelningen för bröstsjuka 46, barnavdelningen 57, ögonavdelningen 26, avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar 38, avdelningen för kvinnosjukdomar 34, barn-bördsavdelningen 53, isoleringsavdelningen 15. Antalet intagna patienter under 1927 utgjorde 8,078, antalet underhållsdagar under samma tid 191,260. Inkomster och utgifter under tiden 1h 1926—s0/« 1927 utgjorde resp. 899,459:61 kr. och 1,223,164:06 kr. Bristen täckes med hälften vardera av staten och Uppsala läns landsting. A.Fl. Akademiska sångföreningen, körsammanslut-ning av svensk-finländska studenter vid Helsingfors univ., stiftad 1840. Ur dirigenternas rad må framhållas: F. Pacius (stiftaren), M. Wegelius, C. von Knorring, G. Mattson och B. Carlsson, under vars kunniga ledning kören jämte M. M. (se d.o.) på ett glänsande sätt konserterade i ett antal svenska städer sommaren 1923. A-f N. Akademisk kondition, förr vanligt bruk, innebärande att en informator med sin lärjunge på bekostnad av dennes målsman under terminerna vistades i universitetsstad för att få tillfälle sköta sina egna studier. — 405 — — 406 —