AKRIBI Ss. överadjutant i kronprins Karl Johans generalstab deltog A. i 1813 års fälttåg och blev vid Leipzig sårad. Sedan A. 1852 utarbetat ett förslag till elektriska telegraflinjer och senare till ett järnvägsnät, blev detta sistnämnda förslag underlag för en kungl. proposition till 1853/54 års riksdag, varefter A. blev den 1855 tillsatta järnvägskommitténs ordf. A. ägnade sig även åt graveringskonsten och utgav en mängd kartor och sjökort. Bland hans tryckta arbeten märkas ”Föreläsningar i fortifikation” (3 bd, 1811). E. Bz. Akribi' (grek. akri'beia, till akribe's, noggrann, omsorgsfull), ytterlig noggrannhet el. punktlighet. Akridi'n, C6H4^ l C6H4, en antracen, där \ N en av de mellersta CH-grupperna utbytts mot kväve. A. finnes i små mängder i stenkols-tjära, framställes ur råantracen genom extrak-tion med svavelsyra el. genom upphettning av difenylamin med myrsyra och klorzink. Flera av dess derivat äro tekniskt viktiga färgämnen. — Akridinfärgämnen, diaminoderivat av akridin och fenylakridin, erhållas ur alky-lerade m-diaminer och formaldehyd, resp, ben-saldehyd: akridingult, akridinorange, bensoe-flavin, reonin, krysalin, huvudbeståndsdel i fosfin. Akridinfärgämnena giva på siden-och bomullstyger gula till orange, delvis fluorescerande färger. Krysalin och reonin användas vid färgning av läder. Trypaflavin användes vid desinfektion av sår, likaså rivanol, ett pulverformigt akridinderivat. Lj. Akroama'tisk (grek. akroamatiko's, ”avsedd att åhöras”), kallades av Aristoteles’ lärjungar en av mästaren avfattad framställning, riktande sig till ”åhörare”. Sålunda bära än i dag de 8 böckerna fysik den samlade titeln ”Fy-sike akroasis”, föreläsningar i fysik. Efter hand har termen kommit att beteckna det strängt vetenskapliga framställningssättet till skillnad från det populära. A-fN. Akroba't (grek. akro'batos, ”som går på tå”, av akros, ytterst [a spetsen], och bainein, gå), benämning på vissa cirkus- och varietéartister, ekvilibrister, tyngdlyftare, trapetskonstnärer m. fl- — A k r o b a t i'k, fysiska kraftprestationer, utförda av ovannämnda artister. O.K-gh. Akrodo'nt kallas det förhållande, då tänderna äro fastvuxna vid käkbenens övre kant, ej å deras sida ss. hos vissa ödlor (pleurodont) el. inkilade i tandhålor ss. hos krokodiler och däggdjur (thekodont). Ett a. bett förekommer hos vissa amfibier och reptiler. E.D-r. Akrogami', bot., se Basigami. Akrogy'na levermossor äro sådana, som ha stam och blad och som utveckla arkegonier (se d. o.) i stammens spets. Anakrogyna kallas sådana, hos vilka arkegonierna sitta på stammens ovansida, men aldrig i dess spets. Se Levermossor. O.Gz. Akroka'rpa mossor, bladmossor med arkegonier och sporkapsel sittande i spetsen av huvudstammen. O.Gz. Akrolei'n, en omättad aldehyd av formeln CH2 = CH — CHO, som uppstår ur glycerin och fett, om dessa ämnen upphettas tillsammans med vattenupptagande medel (kaliumbisulfat). A. är en flyktig vätska, vars ångor reta slemhinnorna i utomordentlig grad. På gr. härav sökte fransmännen använda a. ss. stridsgas under världskriget, dock utan större framgång. E.M.P.W. AkrolFt (grek, akros, ytterst [a spetsen], och lithos, sten), i grekisk konst benämning på en Akromegali. bildstod av trä, vars huvud, händer och fötter voro gjorda av marmor el. annan stenart. Akro-liter omtalas ej sällan av Pausanias (se denne) och äro även kända genom fynd. H.Sj. Akro'ma, a k r o m a s i', fläckvis förekommande pigmentbrist i huden. Akromati'n (grek, nekande a och chroma, färg), anat., substans inom cellkärnan, som ingår i bildningen av en där framträdande fin, svårfärgbar nätstruktur, det akromatiska nätet, oftast benämnt lininnätet. En grövre nätstruktur i cellkärnan, som lätt färgas med vissa färgämnen, hematoxylin, saffranin o. s. v., kallas det kromatiska nätet, kromatinnätet. T.H-n. Akromati'sm säges förefinnas hos en prisma-el. linskombination, då ljuset brytes utan att — 427 — — 428 —