ALAGOAS kaperi mot vänskapligt sinnad makt, och att förhindra ett sålunda utrustat fartyg att utlöpa från dess område, 2) att ej tillåta den ena krigförande makten att begagna dess farvatten och hamnar som operationsbas el. till förnyandet av sina proviant- och vapenförråd och 3) att tillse, att icke enskilda medborgare kränka dessa skyldigheter. Samtidigt med att man för framtiden fastslog dessa principer, inbjöd man övriga sjömakter att antaga dem. För egen del förklarade väl de engelska sändebuden, att England icke kunde anse dessa grundsatser bindande för den tid, då sydstatskaparna utrustades; för att stärka det vänskapliga förhållandet mellan de två staterna medgav England dock, att de skulle läggas till grund för den skiljedom i A., varom man enades. Skiljedomstolen sammanträdde i Geneve 1871, den dömde enhälligt England att till U.S.A. erlägga ett skadestånd av över 15 mill. $. Även övriga tvistefrågor mellan de två staterna avdömdes till förmån för U.S.A. S.Bln. Alaba'nda, forntida stad i Karien nära floden Marsyas’ v. strand; numera Arabhisar. Namnet fortlever i mineralbenämningarna a 1 a-b a n d i n, manganblände, och a 1 m a n d i n, ädelgranat. Alaba'ster (grek. ala'bastros, möjl. ytterst österländskt, av ovisst ursprung), en varietet av gips (se d.o.), genomskinlig, tät och marmor-liknande, vanl. snövit till färgen, men även grå- el. gulaktig, ådrig el. fläckig. A. förekommer oftast tillsamman med kornig gips; den vackraste vita alabastern finnes vid Castellina Marittima och Volterra i övre Italien, som är centrum för den moderna alabasterindustrien. A. användes redan i antiken huvudsaki. på gr. av sin ringa hårdhet i stor utsträckning till skulptur. Under medeltiden och nyare tiden kom den i sht till bruk för figural utsmyckning av kyrkor och i religiös bildkonst. — Under namnet a. gå ofta även andra mineral och bergarter, särsk. kalksinter (se d.o.) i grottor, vilken dock är hårdare än verklig a. Även den från Mexiko kommande kalksintern, som urspr. är vit, men färgas i olika nyanser, går stundom under samma benämning, liksom den också kallas onyx (se Aga t). Dylika stenar-ter benämnas även kalkalabaster, onyxalabas-ter, onyxmarmor etc. K.A.G. Alabastercement, se Gips. Alabasterglas, o p a 1 g 1 a s, ett genom utkristalliserad kiselsyra el. osmälta glaspartiklar grumlat opaliserande glas, som användes till lampkupor och prydnadsföremål. Jfr Glas. K.A.G. A la bonne heure [-bånö'r] (fra.), eg. i en lycklig stund; ”gärna för mig”, förträffligt! A la carte [-ka'rt] (fra.), efter matsedeln; äta å., då gästen själv utväljer sina rätter efter matsedeln. Motsatsen är table d’höte (se d.o.). Alacoque [-kå'k], Marguerite Marie, helgon (1647—90). A. inträdde 1671 i klostret Paray-le-Monial. Hon återupplivade Jesu-hjär-tas-dyrkan (se d.o.), som redan förut övats av de saxiska kvinnliga mystikerna (jfr M e c h-ti 1 d och Gertrud 2). A. kanoniserades 1921, hennes festdag är 17 okt. T.S-d. Ala'ctaga, ett släkte bland gnagarna. Se Springråttor. Ala-dag, vulkaniskt platåberg i vilajetet Ba-jesid, Asiatiska Turkiet, 50 km. n. om Vansjön; 3,519 m.ö.h. A la daube [-då'b], se Aladåb. Aladdin [a'lad- el. ala'd-] (arab. 'Alä-ed-dln, ”trons höghet”), huvudpersonen i en saga i ”Tusen och en natt”. A. är en fattig skräddareson, lat och oduglig, som en listig trollkarl i Kina tar om hand för att låta honom hämta upp en kopparlampa ur en grotta. Vid gnid-ning av lampan frammanas en ande, som utför allt vad ägaren begär och skänker honom allt han önskar. A. vägrar lämna lampan åt trollkarlen, skapar sig själv sin lycka med dess hjälp och slutar som konung i landet. — Oehlenschläger upptog motivet till dramatisk behandling i ”Aladdin eller den forunderlige Lampe” (1805). A. är lyckans son, Oehlen-schlägers egen poetiska inkarnation; hans motsats är Nureddin, trollkarlen, den grubblande reflexionens man, som ej kan fånga livet i dess omedelbara skönhet. — I sitt poem ”Prins Aladdin av Lampan” skildrar Fröding i motsats härtill geniets tragedi: tron och skaparkraften äro förbi, prinsen har förlorat sin lampa. Hj.G. Ala'dja, alaja, alagia, aladscha, ett särsk. i Mindre Asien och andra turkiska länder vanligt tyg, tjockt och brokigt, antingen i bomull el. silke och bomull. Även Tyskland och Schweiz tillverka imitationer av a. för export till östern. I.H.I. Aladå'b (fra. d la daube), kall rätt av kött, fisk, skaldjur, grönsaker el.dyl. i gelé. Det kokta födoämnet inlägges i gelé, får stelna i form och stjälpes upp. Serveras med kall sås, t.ex. skarpsås. l.N-g. Alafors, se A h 1 a f o r s. Alagoas [olagå'of], stat i ö. Brasilien, begränsas i s. av floden Rio Säo Francisco och i v. av dess biflod Rio Moxato; 28,571 kvkm.; 978,748 inv. (1920). Större delen av A. är lågland, och endast ett litet område i s.v. når över 600 m. Kusttrakterna äro rika på laguner. Åkerbruket lämnar rörsocker, bomull, maniok, tobak och kaffe. Bomullsindustri fö — 461 — — 462 —