ALBANY dock i nyaste tid utkommit. Vetenskapligt har albanskan behandlats av bl.a. G. Meyer, H. Pe-dersen och N. Jokl. E.Hqt. Albany [ä'lbani el. ä'l-], städer i U.S.A. 1) Huvudstad i staten New York, U.S.A.; 113,344 inv. (1920), belägen vid Hudsonfloden, där Mohawhdalen med Eriekanalen och Buffalo— Boston-järnvägen ge utmärkta förbindelser åt v. till de stora sjöarna, och där fortsättningen av Hudsonflodens dalgång, Champlaindalen med Champlainkanalen och New York—Mont-real-järnvägen bereda lätt tillträde till S:t Law-rencedalen. A. anlades 1614 av holländarna som Fort Orange och är sedan 1798 staten New Yorks huvudstad. A:s utmärkta läge (A. har 680 tåg om dagen) förklarar den mångsidiga karaktären på stadens industri. Där produceras gasugnar och andra värmeapparater av skilda slag, skrivpapper, kläder och skodon, kemikalier, elektrisk armatur, åkerbruksredskap m.m. A. har flera vetenskapliga inst. och univ. — 2) Stad i s.ö. delen av staten Georgia, U.S. A., vid Apalachicola river; 11,555 inv. (1920). J.C. Albany [ä'Ibani el. ä'l-], skotska hertigar av A., se S t u a r t; greven av A., se S t u a r t, Charles Edward. — Titeln hertig av A. bars även av drottning Viktorias av England yngste son Leopold (1853—84) och till 1919 av dennes son, Karl Edvard, hertig av Sachsen-Ko-burg-Gotha (f. 1884). R.G. Albany [ä'lbani el. ä'l-], Luise M a x i m i-I ia n e Karolin e, grevinna av A., f. prinsessa Stolberg (1752—1824), blev vid 20 års ålder förmäld med prins Charles Edward S tuar t (se denne), som hon emellertid efter några års olyckligt äktenskap övergav. Hon hade då redan i Florens träffat skalden Alfieri (se denne) och var föremål för en passionerad dyrkan från dennes sida. Efter sitt äktenskaps upplösning vigde grevinnan av A. helt sitt liv åt den italienske skalden och kom att betyda mycket för denne. A.Sj. Albany river [ä'Ibani el. ä'l-], flod i prov. Ontario, Canada, avvattnar S:t Josephsjön; bildar i sitt övre lopp flera dalsjöar. Mynnar i James bay. J.C. Albargi'n, gel a tos sil ver, en förening av gelatos (se d.o.) och silvernitrat, hållande o. 15 °/o silver; svagt gulfärgat pulver, lätt lösligt i vatten. Användes huvudsaki. vid behandling av gonorré. J-H. AIbate'gnius, Albatenius, arabisk astronom, se al-B a t t a n i, Muhammed. AIbatro'ss, från världskriget bekant minfartyg, befann sig på morgonen % 1915 jämte några andra tyska krigsfartyg mellan Kurland och Gotland, där de stötte samman med en överlägsen rysk eskader. De övriga tyska fartygen lyckades undkomma. A. förföljdes av fienden mot Gotland, söndersköts och strandade på svenskt område vid östergarn; de o. 200 överlevande av besättningen internerades. Händelsen fick ett diplomatiskt efterspel, bl.a. på gr. av att de ryska fartygen fortsatt sin eldgivning ända in på den svenska kusten. Ryska regeringen utfäste sig att för framtiden undvika dylika neutralitetskränkningar. T.H-m. Albatro'sser, stora stormfåglar, tillhörande släktena Diome'dea, Thalasso'geron och Phæbe'tria. De höra företrädesvis hemma på s. halvklotets hav; ha synnerligen långa, smala vingar, kort stjärt, lång och kraftig, i spetsen hakformigt nedböjd näbb och äro utpräglade havsfåglar, vilka blott under häckningen uppsöka land. Deras flykt är utomordentligt snabb En albatross i sitt rede. och uthållig. En bland de mest kända arterna är kapfåret, Diome'dea e'xulans, som häckar i stora kolonier på avlägsna öar i de sydliga haven; dess kroppslängd utgör c:a l,i m.; bredden mellan vingspetsarna lär kunna belöpa sig till 4,25 m.; fjäderdräkten är vit med svarta vingpennor. E.D-r. Albatro'ssexpeditionen, amerikansk vetenskaplig havsexpedition, se Havsexpedi-tioner. Albay [a'lbal], numera L e g a s p i, hamnstad på s. kusten av Luzon, Filippinerna, vid Abyviken; med förstäder 71,091 inv. (1925). J.C Albay [aTbal], vulkan på Filippinerna, se M a y o n. Albe, Alba, ort i prov. Aquila degli Abruzzi, mellersta Italien, n.v. om Lago Fucino. A., antikens Alba Fucentia, omgives av starka kyklopiska murar. 304 f.Kr. fick A. en romersk koloni; var senare statsfängelse. M.P. Albe'do (till lat. albus, vit), förhållandet mel — 491 — — 492 —