ALBY KARBIDFABRIK Universitetet i Alcalå de Henares. m.m. 126,500 kr. Huvudbyggnaden, från början av 1600-talet, är av sten i två våningar. A. ägdes under 1600-talet av släkterna von der Linde, Grundel och Helmfelt, sedermera av Gyllencreutz och Dufva. 1895 inköptes det av fabrikör L. M. Ericsson, och 1920 såldes A. till nuv. ägaren, fil. d:r A. Ekström. M.P. Alby karbidfabrik, Alby municipalsamhälle, Västernorrlands län, tillverkar kalkkväve. Antal arbetare 220. Aktiekapital 2,5 mill. kr. Ärl. tillverkningsvärde c:a 2 mill. kr. A. äges av Alby carbidfabriks-a.-b. och är utarrenderad till Stockholms superfosfatfabriks-a.-b. Fabriksanläggningarna påbörjades 1898. M.P. Alby nya kloratfabrik, Alby municipalsamhälle, Västernorrlands län, tillverkar klorsyrat kali och magnetitelektroder. Antal arbetare c:a 160. Aktiekapital 1,350,000 kr. Årligt tillverkningsvärde c:a 3 mill. kr. Bolaget grun dades 1911 och äges av Svenska tändsticks-a.-b. Huvudkontor i Månsbo, Avesta. M.P Alböke, s:n i Slättbo hd, v. Öland, Kalmar län, n.o. om Borgholm; 41,78 kvkm., därav 41,45 land; 483 inv. (1928, 12 inv. pr kvkm.); 9,72 kvkm. odlad jord (1919; 23,4 °/o av landarealen), 22,9» kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: Löt och A.; Ölands n. kontrakt, Växjö stift. J.C. Alca, a 1 k a, fågelsläkte. Se Tordmule-släktet. Alcalå de Hena'res, stad i prov. Madrid, mellersta Spanien, n.ö. om Madrid vid floden Henares; 11,142 inv. (1920). Universitetet, grundat av kardinal Jiménez, ägde bestånd 1508— 1836 och flyttades sedan till Madrid. I A. föddes Cervantes 1547. G.N. Alca'lde (spa.), styresman med delvis dömande myndighet i spanska städer och byar. A'lcamo, stad i prov. Trapani, Sicilien, 35 km. v.s.v. om Palermo; 63,051 inv. (1921). Anlädes av morerna år 828. V. om A. finnas ruiner av antikens Segesta. MP. Alca'ntara (arab, al-kantara, bron), stad i prov. Cåceres, Spanien, på den höga s. stranden av floden Tajo nära gränsen till Portugal; 3,610 inv. (1920). En bro av granit från 105 e.Kr., restaurerad 1860, leder över Tajo. G.N. Alca'ntaraorden, spansk riddarorden. A:s tidigare historia är höljd i dunkel. Den torde ha uppstått o. 1200 i samband med de täta striderna med morerna. A. antog cistercienserre- Den romerska bron över Tajo vid Alcantara. — 527 — — 528 —