ALEPPO Detalj av en alen^onspets, visande tekniken. Beja. Bergsryggarna ha skogar av korkek; de största korkfabrikerna ägas av engelsmän. — A. omfattar distrikten Portalegre, Évora och Beja. Huvudstad är Évora med 16,148 inv. (1920). G.N. A'lemusjaure, numera Sjitnjajarnga, sjö i St. Lule älvs dalgång på gränsen mellan Gällivare och Jokkmokks socknar, Norrbottens län, 36,# kvkm., 425 m.ö.h., 67 m. djup. A., som är belägen inom högfjällsområdet mellan Kallakt jokko (1,845 m.) i n. och Akavare (2,013 m.) i s., tillhör den sjökedja, som regleras av dammbyggnaderna vid Suorvajaures s. ände. H.S-n. Alenfon [aläså'], residensstad i dep. Orne, Frankrike, vid sammanflödet av Briante och Sarthe på en bördig slätt; 16,404 inv. (1926). Marknadsplats för produkter från åkerbruk och boskapsskötsel. Obetydlig industri: tegelbruk, tryckerier, väverier (lin, hampa). Tillverkningen av spetsar (se Alen^onspetsar), som o. 1650 sysselsatte 800—900 personer i A. och omnejd, utgör nu en biförtjänst åt c:a 70 personer. — Landet omkr. A. bildade under medeltiden ett hertigdöme A. Då den forna hertigätten av A. (från 1322), en gren av kungl. ätten Valois, år 1525 dog ut, gav Karl IX hertigdömet åt sin yngre bror, efter vilkens död (1584) det tillföll kronan. Henrik IV lämnade det som pant åt hertigen av Württemberg. Av dennes son återköpte Maria av Medici det 1612 till kronan. Titeln ”hertig av A.” har även senare brukats inom det franska kungahuset. G.N.;[S.Bln.] Alengonspetsar [aläså'-], sydda spetsar från Alenqon med omnejd, började tillverkas o. 1650. Fransk spetstillverkning efterbildade först utländsk och gynnades kraftigt av staten under Colberts tid för att uttränga flandrisk och italiensk konkurrens. All fransk sydd spets skulle till en början kallas point de France, men snart fick a. ensamrätt till namnet. A. utvecklades från barockens pompösa stelhet till de typiska a., som äro lätta, luftiga och otroligt starka. A. som var den egentliga modespetsen på 1700-talet, har sydd tyllbotten med sexkantiga maskor, små strödda motiv och en rikare mönstrad kantbård. Nära a. stå argentella-spetsarna (se d.o.) och points d’Argentan. LH.I. Alepocepha'Iidæ, djupvattensfiskar, åtminstone vissa former batypelagiska (se d.o.). De stå nära laxfiskarna, men sakna fettfena ocb ha långt bakåt sittande ryggfena. O. 35 arter finnas beskrivna. N.R-n. Ale'ppo, arab. Haleb, stad i n. delen av franska mandatet Syrien, 100 km. från kusten; 140,000—200,000 inv., till största delen muhammedaner. Staden är belägen vid floden Kuwek i en bördig, välodlad dal 370 m.ö.h. med torrt och hälsosamt klimat. A. har ett synnerligen fördelaktigt handelsläge: de viktigaste karavanvägarna mellan Indien och Medelhavet skäras i A. av vägarna från Beirut och Damaskus å ena sidan och från Kurdistan och s. Armenien å den andra. Här ansluter sig också det syriska järnvägsnätet till Bagdadbanan. A. har äkta österländsk prägel, men genom jordbävningar och farsoter har mycket av dess forna glans försvunnit; av de många moskéerna är knap-nast halva antalet kvar. Medelpunkten utgöres av det nu förfallna citadellet uppe på en kulle A. har flera kristna kyrkor (grekisk och arme-nisk patriark) och stora basarer. A. behärskas helt av handeln; fordom försåg staden hela Orienten med siden-, ylle- och bomullsvaror, men större betydelse ha nu endast sidenindu strien, mattfabrikation och hudberedning Karavanseraj i Aleppo. — 541 — — 542 —