ALEPPONÖTTER Främst utföras ull, hudar, siden- och bomullstyger, guld- och silverbrokad, spannmål, oliver, pistacier, russin, tvål, tobak och färgämne. Metaller, kol, petroleum, kaffe och socker införas. A:s hamn är Alexandrette. Med Beirut finnes järnvägsförbindelse sedan 1906. — Redan tidigt bekant under det arabiska namnet Haleb erhöll staden under Seleukos I Nikator namnet Be-roea, men återfick, sedan araberna 638 intagit staden, sitt gamla namn. Under 900-talet upplevde A. en blomstringstid ss. huvudstad i ham-danidernas furstendöme; 1183 införlivades det av Saladin med aijubiderriket, avträddes 1260 till mamlukerna i Egypten, förstördes av Timur o. 1400, men uppblomstrade åter som huvudstad i mamlukerväldets n. gränsprovins; tillföll 1516 osmanerna och genom Sévres-fördraget 1920 den nybildade staten Syrien. M.P. Alepponötter, ett slags gula pistacier <se d.o.). Aleppotall, Pinus halepe’nsis, ett kortvuxet, Borgen och dess porttorn i Aleppo. knotigt barrträd; a. bildar skogar i ö. Medelhavsländerna, erinrar om den i Sydeuropa förekommande svarttallen {Pinus larPciö), från vilken den avviker genom sidoställda kottar. A. användes till bränsle och till utvinnande av harts, vilket i Grekland begagnas ss. tillsats till vin. Se vidare Tall. O.Gz. Aleppoäpplen, även kallade turkiska, levan-tiska och smyrna-galläpplen, uppstå genom inverkan av en gallstekel, Cynips gallæ tincto'-riæ, å österländsk ek, Quercus lusita'nica el. Qu. infecto'ria, galläppleeken. A. ha klot- el. päronformig gestalt och innehålla rikligt garvämne. O.Gz. Ale'rceträ, veden av ett till fam. Cupressa'-ceæ hörande, i Chile växande barrträd, Fitz-roy'a patago'nica. Den köttröda kärnveden utgör ett högt skattat möbelvirke. O.Gz. Aiès [alä'], till 1926 A1 a i s, stad i dep. Gard, s. Frankrike, vid Gardfloden vid Cevenner-nas fot i en bördig tertiär bassäng; 42,021 inv. (1926). På gr. av de närbelägna kolgruvorna i Bessèges och Grand-Comb, som årl. lämna 2 mill. ton, har A. blivit en betydande industristad. Järnmalm finnes också i närheten. A. har järn-, stål- och sidenindustri. Ricbelieu slöt i A. fördrag med hugenotterna 1629. G.N. Ale'sia, mandubiernas gamla huvudstad i Gallien, bekant genom Cæsars seger över Ver-cingetorix (se denne) 52 f.Kr. Staden låg på berget Auxois vid nuv. byn Alise Sainte Reine, där Napoleon III lät företaga omfattande grävningar och 1865 resa en kolossalstaty av Ver-cingetorix. [H Sj-] Ale-Skövde, s:n i Ale hd, Älvsborgs län ö. om Göta älv; 67,8» kvkm., därav 64,24 land; 1,343 inv. (1928; 21 inv. pr kvkm.); 15,71 kvkm. odlad jord (1920; 24,5% av landarealen), 46,27 kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: A. och Hålanda, domprosteriets u. kontrakt, Göteborgs stift. G.N. Alessa'ndri, A r t u r o, president i Chile (f. 1868), blev 1913 finansminister, 1918 inrikesminister och valdes ss. det radikala paitiets kandidat efter en het valstrid 1920 till Chiles president. Under sin presidenttid kunde A icke förverkliga det reformprogram, som han framlagt under valstriden, då hans parti icke ägde majoritet i parlamentet. A. sökte emellertid regera emot detta, men hans politik mynnade endast ut i ständiga ministerkriser. Efter en statskupp sept. 1924 lämnade han landet och nedlade sin värdighet. Den nya styrelsen vann emellertid icke landets förtroende; A. återkallades och inträdde (mars 1925) för några månader åter i sitt ämbete. Han hälsades då med allmän entusiasm, men hans politik motsvarade icke förväntningarna. Av betydelse voro dock de förändringar i författningen, som A. lät genomföra; de gingo i demokratisk riktning men avsågo samtidigt att stärka presidentens makt. När under Ibanez’ fascistiska regim oroligheter 1927 utbröto i A:s namn, landsför-visades A. och bosatte sig i Buenos Aires. S.Bln. Alessa'ndria. 1) Prov, i ö. Piemont, n.v. Italien; 5,079 kvkm.; 786,992 inv. (1921; 154 inv. per kvkm.). A. är i n.o. en fruktbar slätt, i s. kulligt och skogklätt och övergår i Liguriska alperna och Apenninerna. Här finnas odlingar av ris, vin, hampa, lin, frukt och tryffel. Sidenindustri. M.P. 2) Huvudstad i prov. A. vid floden Tanaro 5 km. ovanför Bormidas inflöde; 81,077 inv. (1926). A. är en av Italiens starkaste fästningar och en viktig järnvägsknut (linjer till Turin, Genua, Milano). Handeln är livlig och läder-, ylle- och sidenindustrien betydande. — 3 km. s.ö. om A. ligger byn Marengo, varest Bona-parte 14/« 1800 besegrade en österrikisk armé under Melas. M.P. Alessa'ndro Strade'lla, opera av Flotow (se — 543 — - 544 —