ALEUTER denne) 1844, vilken jämte ”Martha” bildar Flo-tows eg. insats i operans historia. De äro s.k. nummeroperor, vilket markeras genom de skarpt avhamrade nummersluten. De ha emellertid ingen dialog, utan nummer knytes direkt till nummer (vilket låter sig göra vid intimt samarbete mellan textförf. och komponist), och s.k. recitativ göras onödiga. Detta onekligen intressanta arbetssätt utgör ett knappast tillräckligt observerat bidrag till kännedomen om operans form. A. behandlar den italienske sångaren och kompositören Stradellas (1600-talet) flykt med sin älskade undan lejda mördare. Pre. Aie'ssi, Galeazzo, italiensk arkitekt (1512 —72). Sin eg. utbildning erhöll A. i Rom, där han studerade Michelangelo och Vignola. 1542 återvände han till sin födelsestad Perugia, där han sysselsatte sig med arbeten för citadellet Den av Alessi byggda gården till Palazzo Marino el. Municipio i Milano. samt för stadsplanens utvidgande. Från 1549 var A. verksam i Genua, där han utförde hamnanläggningar och stadsplaneändringar; därjämte utförde han en mängd palats och villor samt kyrkan Santa Maria di Carignano. Genom sin strävan efter pittoresk och livfull fasadutbildning fick han en stor betydelse för barockstilens uppkomst. A. var även verksam för Milano, Florens, Bologna samt för Filip II av Spanien. G.V. Alet, Tetragonu'rus Cuvie'ri, benfisk, som förekommer i Medelhavet, Atlanten och s. delen av Stilla havet. Längd c:a 25 cm. Fjällen äro romboida. Unga ex. ha funnits levande i gäl-håligheten hos salpor. Köttet är giftigt, möjl. beroende på att a. lever av medusor. N.R-n. Aletheia [-el'-], grek, myt., personifikation av sanningen, se V e r i t a s. A'letschgletscber, på s. sidan av Jungfrau, Bernalperna, kantonen Wallis, Schweiz; A., som är Alpernas största glaciär, sträcker sig ned i Rhöne-dalen till 1,360 m.ö.h. Dess ytvidd (biglaciärerna ej inberäknade) är 129 kvkm., längd 26,8 km. Firnområdet förhåller sig till glaciärtungan som 2:1. J.C. Aleuri'tes, växtsläkte av fam. törelväxter, omfattande tropiska träd med stora, långskaf-tade och av stjärnhår täckta blad. A. moluc-ca'na, som allmänt odlas på Antillerna och i Brasilien, har små, vita blommor och rundade, olivgröna stenfrukter. Fröna innehålla rikligt olja (A 1 e u r i t e s o 1 j a, se d.o.) och begagnas till lyse. I Kina och U.S.A. odlas för samma ändamål A. Fo'rdii, i Japan A. corda'ta. Ur den förra arten erhålles gummilacka (se d.o.) genom intorkning av den från sår å barken utflytande saften. O.Gz. Aleuritesolja, b a n k u 1-, c a n d 1 e n ö t-, t r ä o 1 j a, woodoil, erhålles ur fröna av Aleu-rVtes-arlev, särsk. av A. corda'ta och A. moluc-ca'na. A. torkar lätt, begagnas till vattentät impregnering av trä, till lackering av möbler och ss. brännolja. Den vid pressningen först erhållna oljan kan därjämte användas som matolja. Vid försiktig glödgning av återstoden erhålles kol, som har användning vid beredandet av kinesiskt tusch (se d.o.). O.Gz. Aleuro'bius, ett släkte små spindeldjur (mjölkvalster), som leva i mjöl och andra vegetabiliska ämnen. Se K v a 1 s t e r. Aleuro'des, skinnbaggsläkte, tillhörande gruppen Psylli'na. Se M j ö 11 ö s s. Aleurome'ter, aleuroskop, apparat för prövning av vetemjöls större el. mindre lämplighet vid bakning genom att mäta glutenets elasticitet (förmåga att höja sig). I-N-y. Aleurona't, näringsmedel av veteprotein, med ung. 77 o/o ägviteämnen; a. är nästan smak-fritt och användes vid bakning av bröd för sockersjuka för att höja näringsvärdet. [E.M.P.W.] A'Ieuronkorn, rundade el. polygonala, av äggviteämnen bestående kroppar i cellerna, företrädesvis hos oljrika frön (t.ex. hos para-nöten, Bicinus-växten, umbellater m.fl.). A. innehålla ofta ss. inneslutningar kristalliserade äggvitekroppar (kristalloider, se d.o.) samt små, klotrunda korn (globoider, se d.o.), vilka bestå av organisk substans i förening med kalcium- och magnesiumfosfat. Hos sädesslag förekommer aleuron i de närmast innanför fröskalet befintliga cellerna, det s.k. gluten-skiktet (se Gluten), hos ärter och bönor i celler tillsammans med stärkelse. A. uppstå vid frönas mognad och upplösas vid groning-en. O.Gz. Aleuroskop [-skå'p], se Aleurometer. Aleu'ter, urinvånarna på Aleuterna, till det yttre och kulturellt lika Alaskaeskimåema, Uppslagsbok. I. _____ 545 ___ 18 — 546 —