ALEUTERNA Dutch Harbour på Aleuterna. men språkligt sett mycket litet besläktade med dem. Kalla sig själv ungungen (människor). A. äro troligen en rest av en äldre, huvudsaki. av fiske levande kustbefolkning, som genom att tillägna sig eskimåernas kultur, framför allt kajaken och harpunen, lärt sig jaga säl och val. Antal 2,942 (1920). J.C. Aleu'terna el. Aleutiska öarna, en c:a 1,750 km. lång ökedja, som i en båge sträcker sig ö. ut från Alaskahalvön med Kamtjatka, i n. begränsad av Berings havs djuphav och i s. av den djupa Aleutergraven. A. äro topparna av en nedbruten bergskedja, som antagligen utgör fortsättning på Alaskabergen (se A 1 a s k a). A. uppdelas i 4 ögrupper: Fox islands (Räv-öarna) med de stora öarna Unimak, Unalaska och Umnak, Andreanov islands, Rat islands (Råttöarna) och Near islands (Näröarna). A. äro starkt vulkaniska (över 40 verksamma vulkaner^. De största äro Shishaldin på Unimak (2,725 m.ö.h.) och Makushin på Unalaska (1,820 m.), den senare den verksammaste av A:s vulkaner. Klimat och vegetation se A 1 a s-k a. Befolkningen utgöres till största delen av aleuter (se d.o.). Huvudort Unalaska. J.C. Alexa'nder den store, konung av Make-donien (356—323 f. Kr.), son till konung Filip II och Olympias. A. uppfostrades av Aristoteles, vars fädernestad Stagira Filip till tack härför skall ha återuppbyggt. Ett av de första fältslag, vari den unge A. deltog, var slaget vid Chaironeia (338), vilket vanns icke minst tack vare hans personliga insats och tapperhet. Efter sin fader, vilken mördades sommaren 336, övertag A. riket och lyckades snabbt övervinna de svårigheter (medtävlare om tronen, uppror i Grekland), vilka mötte honom. I Korint utnämndes han till hellenernas överbefälhavare mot perserna och kämpade 335 mot illy-rerna och triballerna. Härunder utbröto oroligheter i Grekland. A. begav sig skyndsamt dit och intog och förstörde så gott som fullständigt Tebe i Beotien. Lämnande Antipatros som riksföreståndare över Grekland och Makedo-nien bröt A. på våren 334 upp mot Persien med en här på 30,000 fotsoldater och 5,000 ryttare. Vid Sestos vid Hellesponten fördes armén över till Asien, under det att A. själv gick över vid Elaius för att kunna besöka platsen, där Troja en gång legat. Vid Granikos vann han därefter sin första stora seger, vilken tillförsäkrade honom v. delen av Mindre Asien. De befriade grekiska städerna erhöllo demokratiska författningar. Våren 333 ryckte han igenom Kappa-dokien och Cilicien och uppnådde utan motstånd Tarsos, där han svårt insjuknade, men räddades av läkaren Filip. Emellertid hade Dareios samlat en här på o. 500,000 man, däribland 100,000 asiatiska fotsoldater och 30,000 grekiska legosoldater, och mötte A. vid Issos (nov. 333), där A. vann en fullständig seger. Fast besluten att helt krossa den persiska makten — 547 — — 548 —