ALEXANDRIA A. består av turkstaden på udden mellan hamnarna, arabstaden s. därom och den europeiska stadsdelen i ö.; dennas medelpunkt är den långsträckta Muhammed Ali-platsen med dennes ryttarstaty. I denna del av staden, som har fullständigt västerländsk prägel, finnas vidare univ., arkeologiskt museum, flera teatrar, ståtliga privatbyggnader, många kyrkor (romersk- och grekisk-katolska, koptiska, maro-nitiska), sjukhus, banker m. m. De muhammedanska stadsdelarna äro smutsiga och oregelbundet byggda. På landtungan mellan havet och inre hamnen ligger det vackra, av Muhammed Ali byggda palatset Ras et-Tin. Av fart förmedlas genom Mahmudije-kanalen och Rosette-Nilen, vilket betytt ofantligt mycket för stadens uppsving. M.P. Strax v. om A. låg en gammal egyptisk stad, R h a k o t i s, på en landtunga, som skiljer Ma-reotissjön från havet. Utanför ligger som en naturlig vågbrytare ön Faros (se d.o.), där senare det berömda fyrtornet med samma namn uppfördes. När Alexander den store erövrade Egypten, grundade han med säker blick för platsens betydelse staden A., som alltsedan dess varit ett av Medelhavets handelscentra och en knutpunkt för transitohandeln mellan Väster- och österlandet. Staden anlades efter Kanalparti i Alexandria. antikens A. finnas blott få spår, ss. Pompejus-kolonnen invid platsen för det gamla Serapeion och de vidsträckta katakomberna Kom esch Schukafa i s. A. — Staden är säte för den romersk-katolske ärkebiskopen och den grekiskkatolske patriarken. — 1926 anlöptes A:s hamn av 2,001 handelsångare om 4,643,717 register-ton. Nästan hela Egyptens export och % av importen gå över A. Främst utföres bomull (från Mahmudije-kanalens hamn i stadsdelen Minet el-Bassal i s. A.), bomullsfrö, ris, socker, cigarretter, hudar m.m. samt införas bomulls-och metallvaror, kol, trä, tobak m.m. Suez-kanalens tilkomst har inkräktat särsk. på A:s transitohandel. Stadens blomstring beror framför allt på bomullsexporten. Från A. utgå flera järnvägar, bl.a. till Kairo, varmed skepps- arkitekten Deinokrates’ plan och är med sina raka, i rät vinkel varandra skärande gator och sina två huvudgator i n.-s. och ö.-v. en typisk hellenistisk stad. Mellan Faros och fastlandet anlades två hamnar, åtskilda genom en 1,300 m. lång vall, det s.k. Heptastadion. Den västra av dem, kallad Eunostos (’ lycklig hemkomst”), stod genom en kanal och Ma-reotissjön i förbindelse med Nilen. Den är än i dag A:s huvudhamn; den östra däremot är numera uppslammad. — Alexanders efterföljare arbetade vidare på stadens utvidgande och försköning. Ptolemaios I Soter samlade omkring sig ett hov av vise och lärde och anlade ett slags vetenskapligt palats med salar för föreläsningar och bostäder för forskarna samt i anslutning därtill ett bibliotek (se A 1 e x a n- — 579 — — 580 —