ALEXANDRINE då han sin första makt / i unga hjärtan röjer. Du ömhet, gudakraft / som världens vällust gör, kom, liva upp min vers / och mina sinnen rör.” I svensk litteratur förekommer a. redan hos Wivallius och Stiernhielm. Under 1700-talet blev den på gr. av den franska smakens överväldigande inflytande det förhärskande versmåttet. Romantikerna förde ett utrotningskrig mot a., och sedan dess har den hos oss varit föga använd utom i översättningar från franskan. Tegnérs ”Svea” (1811) är den sista stora svenska dikt, som skrivits på alexandriner. Fröding använder den i dikten ”Corydon till Chloe” för att få fram rokokostämningen. — Litt.: O. Sylwan, ”Den svenska versen”, 1, (1925); N. Beckman, ”Svensk verslära” (3 uppl., 1919). Alb.N. Alexandrine, A u g u s t e, dansk drottning (f. M/i2 1879), dotter till storhertig Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin och storhertiginnan Anastasia, 1898 förmäld med dåv. prins Kristian av Danmark, 1906 kronprins, 1912 konung Kristian X. G.Cqt. Alexandrinska bibelöversättningen, även kallad Septuaginta, se Bibel, bibelöversättningar. Alexandrinska biblioteket i Alexandria, det största biblioteket i forntiden, torde räkna sin upprinnelse från Ptolemaios I, ehuru Ptole-maios II (283—247 f. Kr.) blev den eg. grundaren och organisatören. A. bestod av två bibliotek, ett i konungapalatset (i stadsdelen Bru-cheion, i nära anslutning till Museet) och ett i Serapistemplet (Serapeion) i stadsdelen Rhako-tis. I Brucheion låg det i eg. mening vetenskapliga biblioteket, vilket ägde fullständigt all äldre och nyare litteratur i flera ex., under det att Serapeion tjänade praktiska ändamål (undervisningen) och endast ägde ett ex. av varje i Brucheion befintlig skrift. Redan 50 år efter grundläggningen funnos i Brucheion o. 400,000 skriftrullar (90,000 med undantag av duplet-terna) och Serapeion 42,800 rullar. Är 47 f. Kr. förstördes Brucheion av elden, då Cæsar belägrade Alexandria, men biblioteket synes ha uppstått igen, ehuru uppgiften, att det per-gamenska biblioteket skulle ha införlivats med detsamma, antagl. är oriktig. Boksamlingen i Serapeion skall ha förstörts 390 e. Kr. under kejsar Theodosius. — Litt.: V. Gardthausen, ”Die alexandrinische Bibliothek” (1922). W.N. Alexandrinska litteraturen, i inskränkt mening alstren av den litterära verksamheten i Alexandria till in i senkristen tid; i vidsträckt bemärkelse all grekisk litteratur från Alexander till Augustus, liksom också den hellenise-rande romerska poesien. W.N. Alexandrinsk teologi, riktning inom den gammalkyrkliga läroutvecklingen, som försökte åstadkomma en vetenskaplig syntes mellan kristen teologi och grekisk filosofi. Dess huvudort var kateketskolan i Alexandria, som under 3:e och 4:e årh. var kristenhetens förnämsta skola. I fråga om tolkningen av bibeln hävdades den allegoriska metoden (jfr Antiokensk teologi). Företrädare för a.t. voro framför allt Clemens från Alexandria och Origines. — Litt.: W. Bousset, ”Jüdisch-christlicher Schulbetrieb in Alexandria und Rom” (1915). S.N. Alexandri'ster, under senare medeltiden och renässansen namnet på de anhängare av Aristo-teles’ filosofi, vilka i likhet med hans kommentator Alexander från Afrodisias (se denne) an-togo, att varken det allmänna människoförnuftet el. de enskilda själarna ägde odödlighet. Åsikten hyllas bl.a. av Pietro Pomponazzi (se denne). A-f. N. Alexandri't, miner., är en ss. ädelsten använd varietet av krysoberyll med stark färgskiftning, pleokroism (se d.o.), i rött och grönt. Se Ädelstenar. K.A.G. Alexandro'pol, numera Leninakan, stad i Armeniska socialistiska sovjetrepubliken; 41,942 inv. (1926). H.S-n. Alexa'ndrov, stad i guv. Vladimir, 110 km. n.ö. om Moskva; 12,024 inv. (1926). Betydande bomullsindustri. H.S-n. Alexa'ndrovsk. 1) A., numera Zaporozji-j e, stad i Ukraina vid floden Dnjepr; 55,729 inv. (1926). Betydande kvarn- och maskinindustri. — 2) Stad på n. sidan av Kolahalvön, med 550 inv. A:s hamn är tack vare Golfströmmen isfri året om men har först efter öppnandet av Murmansk-banan 1917, för vilken den var avsedd som ändstation, erhållit någon större betydelse. — 3) Hamnstad i Yttersta östern-området, ö. Asien, mitt emot ön Sachalin. — 4) Stad i Yttersta östern-området, ö. Asien, på v sidan av ön Sachalin; 2,588 inv. (1926). H.S-n. Alexa'ndrovsk-Grusje'vskij, numera S j a c h-ty, stad i s. Ryssland, c:a 10 mil n.ö. om Azovska sjön; 32,691 inv. (1926). Medelpunkt i Rysslands äldsta och bästa antracitdistrikt. H.S-n. Alexe'j M i c h a i 1 o v i t j, rysk tsar (1629— 76), regerade 1645—76. A. införde en del vä-terländska reformer, särsk. inom armén, men gick försiktigt tillväga. En ny, human lagbok, som dock försämrade böndernas ställning, utarbetades. Inom kyrkan uppkom på gr. av tvister om ceremonier raskol-rörelsen. Genom att taga kosackhetmanen Bogdan Chmelnitskij under sitt beskydd kom A. i krig med Polen. — 583 — — 584 —