ALGARDI Den helige Filippo Neri. S. Maria in Vallincella. Rom. Skulptur av Algardi. Alga'rdi, Alessandro, italiensk bildhuggare och arkitekt (1602—54), mestadels verksam i Rom, där han utförde bl.a. en väldig relief i Peterskyrkan med Attila och påven Leo, samt byggde SantTgnazio. A. var en typisk barockkonstnär, tekniskt skicklig, med storslagna idéer, men torr i utförandet. E.Wrgl. Algarobilla [-åQi'Ia], de garv- och färgämnerika fruktskalen av vissa amerikanska balj-växter, ss. Cæsalpi'nia (Balsamoca'rpum) brevi-fo'lia, Aca'cia- och Proso'pis-arter samt Pithe-colo'bium parvifo'lium. Den senare användes i Västindien och Sydamerika till framställning av orangegul färg, de övriga till svartfärgning Villa Pamfili i Rom, av Algardi. och garvning. A. begagnas även till kreatursfoder. O.Gz. Algaro'tpulver, basisk antimonklorid, förr använt ss. kräkmedel. Algaro'tti, Francesco, greve, italiensk förf, och konstlärd (1712—64), vistades flera år i Frankrike, Ryssland och Tyskland, där han, uppmuntrad av Fredrik den store och August UI, ägnade sig åt konststudier, varom hans ’’Saggi sopra le belle arti” vittna; var f.ö. framstående som populärvetenskaplig förf, samt även som diktare. E.Wrgl. Algarro'be blanco, ett i tropiska Amerika förekommande ståtligt träd, Proso'pis alba (fam. ärtväxter), vars fasta och hållbara ved användes till virke och bränsle. Frukterna innehålla druvsocker, som man i Argentina tillgodogör sig vid framställandet av en alko-holhaltig dryck, aloja el. chicha de algarroba. O.Gz. Alga'rve, den minsta och sydligaste prov, i Portugal; 5,019 kvkm.; 268,294 inv. (1920). N. delen upptages av den iberiska mesetan, vars s. brottrand bildar Serra de Monchique. På den s. härom belägna tertiära kustslätten, som i skydd för n. vindar gynnas av oceaniskt klimat, finnas lundar av äkta kastanjer, orange, fikon o.d. Här kan också odlas ananas, bananer och sockerrör. A. omfattar ett distrikt, Faro, med hamnstaden Faro (12,925 inv. 1920) som huvudstad. — A., som tidigare omfattade såväl den spanska sydkusten som det mitt emot liggande nordafrikanska kustområdet, erövrades från morerna 1212—51. G.N. A'lgaualperna, se Allgaualperna. Algaze'1, arabisk filosof, se al-G h a z a 1 i. Algblått, se Algfärgämnen. ATgebra togs ursprungi. (och tages i elementära läroböcker ofta ännu) liktydig med bok-stavsräkning (se Aritmetik). Som särskild gren av matematiken (”algebraisk analys”) har emellertid a. som sitt egentliga ämne ekvations-teorien, för så vitt denna behandlar ekvationer, som bildats genom rent aritmetiska operationer. För modern uppfattning äro därvid de av tecken och symboler representerade objekt, som bestämmas, innehållsligt likgiltiga; ej ens den dessa vanl. tillagda talbetydelsen är för a. väsentlig. Väsentliga äro endast de formella regler (”formalismer”, ”algoritmer”) enl. vilka räkningen med tecknen sker. A:s uppgift kan således sägas vara att för en samling element, vilka lyda räknelagarna och alltså med varandra kombineras efter de under namn av addition, multiplikation, subtraktion och division kända reglerna, undersöka och med möjligast allmänna formella metoder söka upplösa ekvationer, som medelst dessa grundope — 603 — — 604 —