ALIFATISKA FÖRENINGAR ning av Churschid pascha; A. måste slutl. innesluta sig i sin huvudstad, det starkt befästa Jannina, tvangs efter 2 års belägring att giva sig och mördades % 1822. — A. var en typisk representant för den albanska rövarmoralen. Hans romantiska öde och det i Europa på hans tid vaknande intresset för de mindre nationernas självständighetskamp ha bidragit att av honom göra en idealfigur, som knappast tål vid att konfronteras med verkligheten. I sitt hemland är han en av de mest firade hjältarna, en av folkfantasiens idealgestalter. Av europeiska skildringar må främst nämnas Byrons i ”Childe Harold’s pilgrimage”. — Litt: R. A. Davenport, ”Life of Ali Pascha, vizier of Epi-rus” (1861). C.F. Ali pascha, Muhammed Emin, turkisk statsman (1815—71). Efter läroår vid legationerna i Wien och London blev A. 1846 Turkiets utrikesminister och innehade därefter till sin död, dock med en del avbrott, än posten som utrikesminister, än som storvesir, därvid omväxlande med Reschid pascha och Fuad pascha. A. sökte ständigt hävda Turkiets självständighet gentemot de europeiska makterna och likaså dess suveränitet över lydstaterna samt ivrade för Turkiets utveckling genom införandet av en mängd reformer; bl.a. förklarades år 1856 alla nationaliteter och trosbekännelser inom Turkiet likaberättigade. H.W-r. Ali ibn H u s a i n (Husain), konung av Hid-jaz (f. 1878), efterträdde 1924 sin abdikerade fader Husain ibn Ali, kämpade utan framgång mot Abd-al-Aziz ibn Saud och måste 1925 utrymma riket. A. vistas hos sin broder konung Faisal av Irak. S.Bln. ATias (lat., eg. ”vid annat tillfälle”, annars), särsk. skämtsamt: annars kallad, rätteligen, i vardagslag, t.ex. S. L. Clemens, alias Mark Twain. ATibi (lat., eg. annorstädes). Bevisa sitt a., styrka, att man vid tidpunkten för ett brotts begående vistats å annat ställe. Alica'nte. 1) Prov, i ö. Spanien vid Medelhavet; 5,799 kvkm.; 512,186 inv. (1920). A. uppfylles till större delen av n.ö. Betiska kor-dilleran, som genom förkastningar avskurits med Cabo de la Nao. S. delen är lågland, särsk. kring floderna Segura och Vinalapo. Klimatet är mycket milt men torrt, så att de konstbevattnade områdena äro ansenliga. Av 300 kvkm. veteareal äro 160 kvkm. konstbevattnade. Vin, sydfrukter, mandel, dadlar och ris skördas utom korn, vete och majs. Stäppernas espartogräs utnyttjas. — 2) Huvudstad i prov. A., ö. Spanien, vid en bukt av Medelhavet, begränsad i ö. av Cabo de las Huertas och i s. av Cabo de Santa Pola; 63,908 inv. (1920). På en klippa ligger kastellet Santa Barbara. A. är Madrids hamn vid Medelhavet och har blivit en av Spaniens mest betydande Medel-havshamnar. De viktigaste utförselvarorna äro vin och sydfrukter. Betydande industri. G.N. Alicy'kliska föreningar, utgöra inom den organiska kemien en underavdelning av de kar-bocykliska föreningarna (se d.o.). De kännetecknas av att kolatomerna binda varandra i ringar men ha ej den karakteristiska gruppering av dubbelbindningar, som kännetecknar de aromatiska föreningarna (se d.o.), och få Alicante. Gatubild från gamla staden. därigenom andra egenskaper; de bilda övergången till de alifatiska föreningarna (se d.o.). De viktigaste i naturen förekommande föreningar, som räknas hit, äro naftener, terpener och kamferarter. Lj. AlFderna, kalifen Alis efterkommande. Se Ali ibn Abi-Talib, sp. 627. Aliene'ra (lat. alie'nas, främmande), överlåta, avyttra. Subst.: alienation. AlifaTiska föreningar, betecknade ur»pr. beståndsdelar i de naturliga fettarterna samt dessa närstående ämnen ss. fettsyror och ur dem härledda aldehyder, alkoholer och kolväten; de kallas därför också för fettseriens föreningar. A. beteckna numera alla organiska föreningar, som ha kolatomerna bundna i — 629 — — 630 —