ALKOHOLISM än om den intages efter måltid. Ung. 95 % av den intagna a. förbrännes i kroppen; resten bortgår med andningsluft och urin. En vuxen människa förmår a! t förbränna 5—10 gr. pr timme, och härvid gäiier den regeln, att en person med hög kroppsvikt ofta förmår att förbränna proportionellt mer, än vad en person med låg kroppsvikt förmår. — A. förhåller sig vid förbränningen som andra näringsämnen, kan sålunda härvid ersätta både kolhydrat, fett och äggvita i energihänseende. Den kan däremot ej bidraga till uppbyggandet av kropps-substansen. Genom sin i längden förstörande inverkan på organismen måste a. betecknas såsom ”ett skadligt näringsämne”. — A:s användning som läkemedel inskränker sig huvudsaki. till utvärtes bruk som antiseptikum och som stimulerande medel vid vissa akuta febersjukdomar (influensa). Dessutom ingår det i vissa läkemedelsberedningar (tinkturer m.m.), huvudsaki. som lösningsmedel för i vatten svårlösliga ämnen. E.M.P.W. Alkohol-amblyopi', nedsättning av synförmågan till följd av långvarigt alkoholmissbruk, särsk. i förening med nedsatt allmäntillstånd. Synnedsättningen inträder smygande och ger sig först tillkänna vid stark belysning, medan synförmågan vid nedsatt belysning är väl bibehållen. Sjukdomen leder ej till fullständig blindhet, och förbättring är möjlig, om orsaken kan hävas. — Av vida allvarligare art är den synnedsättning, som inträder som följd av förgiftning av träsprit, metylalkohol. Redan mycket små doser kunna föra till fullständig blindhet. B.R. Alkohola'ser, enzym, som förmedla alkoholers oxidation inom organismen. Alkohola'1, förening, där hydroxylvätet i en alkohol ersatts av en metall. Alkoholer [-hå'-], organiska föreningar, som uppkomma ur kolväten, därigenom att en el. flera väteatomer ersättas med den för a. karakteristiska hydroxylgruppen — OH. Allt efter antalet OH-grupper skiljer man mellan en-, två-el. flervärdiga alkoholer; efter OH-gruppens plats inom molekylen mellan primära, sekundära och tertiära a., som resp, innehålla karbinol-grupperna - CH2OH = CHOH och C . OH. Till de enkla envärda primära a. höra: metylalkohol (se d.o.), träsprit, CHS. OH, samt etylal-kohol (se d.o.), vanl. alkohol, CH,. CH2OH. En tvåvärd alkohol är glykol, CH2OH . CH2OH och en trevärd glycerin, CH90H. CHOH . CH2OH, som förekommer bunden vid fettsyror i alla fetter. De flervärda a. stå i nära sammanhang med sockerarterna, som äro deras aldehyd- el. ketonderivat. — De envärda a. äro flyktiga vätskor, de med högre molekylvikt fasta kristal- liserbara föreningar. A. kunna framställas syntetiskt genom behandling av organiska halogenföreningar med svaga baser, men erhållas i allm. genom sönderdelningsprocesser, ss. jäsning el. torrdestillation av naturprodukter. — Trots att a. liksom baserna innehålla OH-grup-per, ha de dock icke basegenskaper, beroende på att OH-grupperna ej kunna avdissocieras (seElektrolytiska dissociations-teorien). De verka snarare som svaga syror, i det att väteatomen i hydroxylgruppen kan ersättas av metall under bildning av alkohol, t.ex. NaOC2H5, som erhålles genom att lösa natrium i alkohol. Med syror giva a. under vattenutträde föreningar, som kallas estrar (se d.o.). Vid oxidation övergå de primära a. till alde-hyder och vid fortsatt oxidation till organiska syror; de sekundära giva ketoner. Lj. Alkoholfria drycker. Nykterhetsproblemen ha framkallat olika slag av drycker med svag alkoholhalt, 0,5—0,7 °/o. Dessa drycker söka att till såväl utseende som smak likna öl, vin och likörer m.fl., men utan de senares rusande inverkan. Svårigheten är att få de alkoholfria dryckerna hållbara, och man använder olika metoder för att nå detta mål, ss. pasteurise-ring (se d.o.), sterilisering (se d.o.), genom att tillsätta socker och kolsyra, samt genom olika slag av alkoholfri jäsning. I-N-y. Alkoholförgiftning, se Alkoholism. Alkoholi'sm. Uttrycket begagnas ibland om dryckenskapslasten, vanl. för att uttrycka det följdtillstånd, som denna medför. Den akuta alkoholförgiftningen, ruset, kan uppstå som en följd av ett tillfälligt övermått av rusdrycker el. ock vid längre tids oavlåtligt förtärande av smärre mängder. Det akuta ruset beror på alkoholens inverkan på nervsystemet och är, då det är fullt utvecklat, att jämställa med allmän bedövning. Någon gång kan denna vara så stark, att döden följer genom inverkan på centra för blodomlopp och andning. I allm. återgår tillståndet efter en ”bak-rus”-period av avtagande giftverkan till det förutvarande, utan att bestående följder låta sig fastställa. Annorlunda är förhållandet, om missbruket ofta upprepas el. är stadigvarande. Då fås ett följdtillstånd, som även det i första hand präglas av alkoholens inverkan på nervsystem och själsliv. Det yttrar sig i ett sjukligt begär efter spritdrycker, i sensibla och motoriska rubbningar, minskad arbetsförmåga och arbetslust och försämring av hela personligheten. Känslan för nyanser utplånas, alkoholisten är en brutal och hänsynslös egoist. Ofta uppträda dessa symtom utan att alkoholisten varit akut berusad ss. en följd av långvarigt s.k. måttligt missbruk. Ibland inträda akuta försämringar med — 649 — — 650 —