ALKOHOLIST omtöckningstillstånd, delirium tremens. Ej blott nervsystemet påverkas under den kroniska a. Även övriga organ lida, i första hand magsäck, lever, hjärta och blodkärl. Motståndskraften nedsättes, och många sjukdomar äro för alkoholisten farligare än för andra, ss. lunginflammation och sockersjuka. Överföring av smittosam könssjukdom kommer i en stor del av fallen till stånd, under alkoholpåverkan. På tuberkulosens fortgång har a. inverkan även genom sitt försämrande av den ekonomiska standarden. A:s största sociala skadegörelse torde dock vara dess nedbrytande av hemlivet Härtill kommer verkan på trafiksäkerhet, olycksfall i arbetet, på brottslighet, särsk. våld på person. Här liksom vid dess inverkan på sjuklighet, särsk. sinnessjukdomarna, är det omöjligt att i korthet ange exakta siffror, då dessa växla med år och orter. Att a. är en den svåraste samhällssjukdom, är otvivelaktigt. Mera omstridd är dess förhållande till den egentliga ärftligheten. — Orsakerna till a. äro av blandad individuell och social natur, neu-ropatisk konstitution, dryckesseder, alkoholhanteringens olämpliga ordnande, vantrevnad i hemmet genom fattigdom, dålig bostad, disharmoni mellan makar, enformigt liv utan intressen, möjligen ensidig föda med övervägande köttdiet. Härav följer, att a:s bekämpande måste gå fram på skilda banor: skapande av en ändrad folkopinion ss. förutsättning för en kraftig nykterhetspolitik, höjande av särsk. den fattigaste befolkningens ekonomiska standard, bostadsstandard och nöjesliv. Om endast de folkpsykologiska förutsättningarna äro för handen, är den mest rationella nykterhetspolitiska åtgärden förbud mot framställning av spritdrycker och handel med sådana. Stater, som försökt och ännu fasthålla denna politik, äro Finland och Förenta staterna. En minutiös reglering av tillverkning och handel och en individuell kontroll av förbrukaren är innebörden av det i Sverige praktiserade systemet. En huvudtanke har här varit alt frigöra alkoholhanteringen från enskilt vinstbegär. Alkoholkapitalet har i de flesta länder varit en mäktig motståndare till effektiva nykterhetsåtgärder. Enkel är politiken i Danmark, där genom höga priser på spritdrycker förbrukningen minskats ännu mer än i Sverige. — I folkuppfostrans tjänst verka nykterhetsföreningar (se d.o.). Undervisning om alkoholens verkningar och faror är införd i de flesta länders skolor. Staden Hyde Park i Massachusetts införde redan år 1878 i sina skolor, obligatorisk nykterhetsunder-visning. 1885 skedde så i Canada, 1891 i Sverige, 1896 i Norge, 1897 i Frankrike och 1908 i samtliga Nordamerikas Förenta stater. I de tyska staterna är den ännu icke allmänt genomförd. — Behandlingen av a. är svår och dyrbar och måste ske lika mycket av sociala som av individuella indikationer (se Alkoholisthem och Alkoholistvård). A.Hjr. Alkoholi'st, åt sprismissbruk hemfallen person. Alkoholisthem, giva vård dels åt sådana, som tvångsinterneras enl. lag om behandling av alkoholister (se A 1 k o h o 1 i s t v å r d), dels åt dem, som frivilligt söka vård å sådan anstalt. Enbart åt den senare kategorien lämnas vård å de enskilda anstalterna. Av dessa åtnjuta följande bidrag från staten till driftkostnaderna. Strängnäs stifts diakonistiftelses alkoholisthem å Härnö invid Mariefred (antal vårdplatser 15), Frälsningsarméns alkoholisthem A Kurön i Mälaren och Lunds stifts prästers nykterhetsförbunds alkoholisthem vid Höör (Rönneholmshemmet). Antalet vårdade var */i 1928 å dessa anstalter resp. 7, 26 och 2. Å Alkoholisthemmet på Venngarn. statsanstalten Venngarn utanför Sigtuna (100 vårdplatser, antal vårdade Vi 1928 147) samt å de ”erkända anstalterna”, hemmet Gunnar-skog, Flisby (för kvinnor), arbetshemmet Björknäs, Järlåsa, Göteborgs stads alkoholistanstalt vid Lerjeholm samt Älvgården (vårdplatser 15, 26, 26 och 42, beläggning Vi 1928 14, 40, 35 och 36) voro 1/i 1928 58 °/o av de vårdade tvångsinternerade. Slutl. vårdas endast tvångs-internerade å statsanstalterna för kvalificerade alkoholister, Svartsjö (för män) och Landskrona (för kvinnor) (vårdplatser 50 och 10, beläggning Vi 1928 23, resp. 4), anknutna till däi varande tvångsarbetsanstalt. -- Interne-ringstiden är i allm. ett år, i vissa fall längre. Om utskrivning förordnar anstaltens styrelse el. i vissa fall Socialstyrelsen. Venngarn och de ”erkända anstalterna” använda i stor utsträckning försökspermission på viss tid (20 —25 °/o av antalet vårdade). Vårdkostnaderna äro höga och bestridas av den, på vars ansökan interneringen skett. Endast för person, som är farlig för annans personliga säkerhet, erlägges avgiften av statsverket. A.Hjr. — 651 — — 652 —