ALLAH fångvårdsstatistiken voro 1927 inemot 70 °/o av de svåraste brotten, såsom mord, dråp, misshandel, vållande till annans död, våldtäkts-brott o.d., begångna under rusets inflytande, medan i allmänt genomsnitt 41 °/o av samtliga brott voro s.k. alkoholbrott. — Litt.: ”Accisplik-tiga näringar”; ”Rusdrycksförsäljningen m.m.”, (”Sveriges officiella statistik”) samt art. i ”Tidskrift för systembolagen” och tidskr. ”Tirfing”. H.G-n. Alkoholsyror, föreningar, som ha såväl syresom alkoholkaraktär, emedan de innehålla såväl karboxylgruppen — COOH som hydroxyl-gruppen — OH; benämnas även oxisyror. Ex. glykolsyra, CH2(OH) . COOH, vinsyra och citronsyra. Lj. Alkoholtabes, se T a b e s. Alkora'n, se Koran. Alkov [-kå'v], till bostadsrum gränsande mindre utrymme, öppet mot det större rummet och avsett att utgöra plats för säng. G. WAV. Alksläktet, ett fågelsläkte. Se T o r d m u 1 e-släktet. A'lkuin, A 1 c o i n, pedagog, lärd och teolog (o. 735—804), erhöll sin uppfostran vid katedralskolan i York, vid vilken han därefter verkade ss. lärare. På en resa sammanträffade han år 781 med Karl den store och kallades av denne till ledare för hans hovskola i Aachen. Karl den store gjorde A. 796 till abbot i S:t Martinklostret i Tours, men det är omstritt, om han själv tillhört benediktinerorden. Han var den drivande kraften i Karl den stores liturgiska reform, som ville ersätta gallikansk ritus med romersk. Han var dock främst Karls medarbetare i dennes folkbildningsarbete och är berömd som undervisare och som skolorga-nisator (York, Aachen, Tours). Aachen kan under hans tid i vetenskapligt och kulturellt avseende betraktas som centrum för hela Europa. Som skriftställare har A. utövat en livlig verksamhet. Han har författat exegetiska, moraliska och dogmatiska skrifter samt helgonlegender. T.S-d. Alkvettern. 1) Sjö mellan Bjurtjärns och Karlskoga socknar i Värmland, Örebro län, 111,# m.ö.h. el. samma nivå som de v. därom belägna Frövättern och Ullvättern. A. har avlopp till sjön Lönnen och Timsälven. G.N. 2) Bruksegendom i Bjurtjärns och Karlskoga socknar, Örebro län, s.ö. Värmland, vid n. ändan av sjön A.; c:a 9 mtl; areal 87,45 kvkm., därav 6,55 kvkm. åker och 69,is kvkm. produktiv skogsmark; taxeringsvärde å jordbruksfastighe-ter 2,165,400 kr. och å annan fastighet 70,300 kr. A. har enramig såg med hyvelverk och två mindre kraftstationer. — A. ägdes på 1600-talet av släkterna Ribbing och Linroth. Bruksrörel sen började 1655. 1769 inköptes A. av Ema nuel Geijer, sedermera adl. af Geijerstam, 1812 av Nils Mithander, vars arvingar 1865 ombil-dade rörelsen till a.-b. med ett kapital på 720,000 kr. Ägare är sedan 1912 Katrinefors a.-b., Ma-riestad. C.V.J. Alky'l, alkoholradikal, den atomgrupp, som kvarstår, då man ur en alkohols formel borttager hydroxylgruppen (OH). Etyl-alkohol är C2H5 . OH, dess radikal följaktligen C2Hs—(etyl). [E.M.P.W.] Alky'one, grek, myt., se Halkyone; astron., se A 1 c y o n e. Alkärr, vid sjöstränder, flod- och åkanter el. i övrigt på sankmarker förekommande växtsamhällen, bildade av låga träd el. buskar, övervägande al, björk och vide, samt en örtvegetation av kabbeleka, vattenklöver, mossrot, frä- Alkvetterns herrgård, ken m.fl. Med tiden förvandlas bottenslammet till svartbrun altorv, vattenväxterna försvinna, och alkärret övergår till alskog, på vars torrare mark andra växtarter invandra. O.Gz. Alla, All’ (ital., ”i stil med”), förekommer ofta i musikaliska fackuttryck sådana som Alla turca, Alla polacca o.d. Jfr franskans d la. A-f N. Alla breve (ital.). Brevis var i den gamla musiken namnet på dubbelhelnoten. I enlighet därmed betyder a.b. numera, att rörelsehastigheten i ett tonstycke skall vara dubbelt så stor som den normala, d.v.s. räkneenhet blir halvnoten i st.f. den vanliga fjärdedelsno-ten. Den därigenom uppstående a.b. (2/i-, tvi tvåendels-)-takten betecknas genom överstrykning av tecknet för den vanliga fyra fjärdedels-takten: —. F.S-l. Alla'h (av arab. best. art. al och iläh, gud), ett redan under förmuhammedansk tid i Arabien förekommande namn på en högsta gud, som då dyrkades jämte en mängd andra gudomligheter men av Muhammed framställdes ss. den ende existerande, över allt och alla upphöjde guden (se I s 1 a m). Det kortaste uttrycket — 665 — — 666 —