Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Alkoholstatistik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLAHABAD
för det muhammedanska gudsbegreppet är
formeln Lä iläha illa-Ilähu (”Det finns ingen gud
utom Allah”). Gudsbegreppets innehåll söker
man närmare bestämma genom 99 andra, till
största delen ur Koranen hämtade namn, ”de
skönaste namnen”. [G.O-r.]
Allahabad [älahabä'd el. alahabäd],
huvudstad i Förenade prov. Agra och Oudh, Främre
Indien, vid Jumnas sammanflöde med Ganges;
157,220 inv. (1921), därav Vs muhammedaner.
A. är en mycket viktig järnvägsknut och har
livlig handel särsk. med spannmål, socker,
bomulls- och metallvaror. Här finnas stora
boktryckerier, kvarnar, tegelbruk m.m. Staden
är en viktig militärstation och har ett starkt
fort. Univ. finnes sedan 1887; därjämte finnas
flera andra högre läroanstalter. A. är säte för
en romersk-katolsk biskop. A. är som stad
mycket gammal och anses av hinduerna som en
helig ort, beroende på, att den är belägen vid
sammanflödet av de tre heliga floderna Ganges,
Jumna och Sarasvati, som visserligen
utmynnar i en sandöken vid Sirhind n.v. om A.,
men enl. hinduernas tro sänder ett
underjordiskt avlopp till Ganges. Dess inhemska, än
i dag bland hinduerna gängse namn är Prayag
(Prag, ”offerstället”). Som dess eg. grundare
plägar emellertid nämnas Akbar den store, som
lät bygga ett citadell och gav staden dess nya
namn. Den tillhörde stormogulriket. tills den
Utanför Allahabads fort med skaror av pilgrimer.
1736 erövrades av maratterna och, efter en
längre period av växlande herradöme, av
engelsmännen 1801. M.P.;C.F.
Aila helgons dag, fest till minne av kyrkans
helgon och martyrer. I den grekisk-katolska
kyrkan torde den ha firats sedan 300-talet, i
Västerlandet sedan 600-talet; förlädes efter hand
till Vn. I svenska kyrkan firas Allhelgonada
gen första söndagen i nov. Epistel- och
evan-geeliitexterna äro sedan gammalt ur Joh. Upp. 7
och Matt. 5. Numera sjunges i regel Sv. Ps. 525
denna söndag. Jfr Alla martyrers dag.
S.N.
Allain-Targé [alä'tarze'], Fran^ois Henri
René, fransk politiker (1832—1902), prefekt i
Bordeaux 1870—71, medlem av
deputeradekammaren 1876—89, finansminister i
Gambet-tas ministär 1881—82, inrikesminister i
Brissons ministär april—dec. 1885.
Oppositionsman till sin läggning tillhörde A. politiskt den
yttersta vänstern. Han kom tidigt i kontakt
med Gambetta, samman med vilken han 1868
startade tidskriften ”Revue politique”, som ej
blev mer än ett par månader gammal. Längre
fram deltog han i grundandet av
publikationen ”République fran<;aise”, i vilken han flitigt
medarbetade, särsk. i ekonomiska frågor.
C.G.Th.
AllaktFn kallas en kropp, som utstrålar ljus
oberoende av temperaturen. Se L u m i n
e-scens.
AllakFt, ett vid Långban och Nordmarken i
Värmland förekommande sällsynt mineral, till
sin kemiska sammansättning ett
manganarse-nat. K.A.G.
Alla marcia [ma'réa] (ital.), mus., i
marschstil. Se Marsch.
Alla martyrers dag, en fest inom
grekiskkatolska kyrkan, som motsvarar Västerlandets
Alla helgons dag (se d.o.); firas
söndagen efter pingst. S.N.
Allan [ä'lan], Sir William, skotsk målare
(1782—1850), ägnade sig, under inflytande av
den romantiska rörelsen och särsk. av Walter
Scolt, åt historiemåleriet, på vilket område han
kom att ånjuta stort anseende; bekant är bl.a
hans ”Waterloo”. E.Wrgl.
Allani't, miner., se O r t i t.
Allanlinjen, Allan line, rederi, grundat i
mitten av 1800-talet av skotsk-amerikanska
skeppsredaren Hugh Allan. Förr var A. ett mycket
betydande rederi för samfärdsel mellan England
och Nordamerika; det har nu delvis övertagits
av Canadian Pacific railmay ccmpany och ägde
1927 endast 4 fartyg på sammanlagt 50,000
brut-toregisterton. Det största a\ fartygen är
Em-press of France på 18,360 bruttoregisterton.
T.Hrn
— 667 —
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0414.html