ALL-ROUND neslandets barn”), begynnelseorden i Marsel-jäsen (se d.o.). Allopati' (till grek, allos, annan, och pathos, lidande), av homeopatiens upphovsman Hahne-mann införd beteckning för behandling medelst ett sjukdomsföreteelsen motsatt medel (contra'ria contra'riis), t.ex. värme med köld; uttrycket har numera blott historisk betydelse ss. beteckning för en homeopatien motsatt ståndpunkt. [E.M.P.W.] Allo'phylus [-fy-], tropiskt växtsläkte av fam. Sapinda'ceæ. A. edu'lis i Sydamerika har välsmakande, bärlika frukter A. occidenta'lis från tropiska Amerika och A. africa'nus från Zanzibar jämte flera arter från Kaplandet lämna högt skattat möbelvirke. O.Gz. Allori [-lå'ri], A g n o 1 o, italiensk målare, se B r o n z i n o. Allori [-Iå'ri]. 1) Alessandro A., italiensk målare (1535—1607). A. var verksam i Florens och Rom, där han var Michelangelos elev; han har utfört religiösa målningar och porträtt. G.V. 2) Chris t of ano A., den föregåendes son, italiensk målare (1577—1621), verksam i Florens. A. tillhörde sin tids bästa mästare och utmärkte sig för fin kolorit och utpräglad originalitet i en tid av förkonstling och efterklang. Bland hans verk har ”Judit med Holofernes’ huvud” (Palazzo Pitti, Florens) vunnit särskild berömmelse för uttrycksfullhet och äkta patos. A. var även verksam som porträttmålare. G.V. C. Allori: Judit med Holofernes’ huvud. Uppslagsbok. I. _____ 705 ___ 23 Allosaurus [-såu'-], ett släkte utdöda kräldjur, som levde i Nordamerika under äldre krittiden och tillhör ordn. Dinosaii' ria (se D i-nosaurier). Allo'sorus, Cryptogra'mma, ormbunksläkte av fam. bräkenväxter med o. 8 arter, flertalet i Mellanamerika. I Sverige förekommer A. cris-pus, krusbräken, en på stenrös i fjälltrakter växande ormbunke med långskaftade, krusiga, sirligt flikade blad, erinrande om persiljans. O.Gz. Allotige'n (till grek. a'llothi, annorstädes, och stammen gen i gi'gnomai, bliva) benämnes en i en bergart ingående beståndsdel, som är av annat ursprung än huvudmassan av bergarten och utifrån tillförts densamma. Motsatsen är autigen (se d.o.). K.A.G. Allotrifagi', sjukligt begär att förtära onjutbara el. äckliga ting. Allotriomo'rf benämnes en i en bergart ingående beståndsdel, som ej är begränsad av kristallytor, utan erhållit sin yttre avgränsning genom andra redan utskilda mineralpartiklar. Motsatsen är idi om or f (se d.o.). K.A.G. Allotro'fa växter, se Autotrofa växter. Allotropi', ett grundämnes förekomst i flera former, som äro fysikaliskt och delvis kemiskt skilda från varandra. [E.M.P.W.] Airotta'va (ital.), mus., förkortat alTott. el. all’8:va, beteckning använd för undvikande av för många hjälplinjer, innebär placerad över noterna, att tonerna skola utföras en oktav högre, under noterna (då oftast med tillägget bassa), att de skola utföras en oktav lägre. Äterinträdet av den genom noterna fordrade tonhöjden anges ibland genom lo-co, på sitt ställe. F.S-l. Allra heligaste, enl. G. T. det innersta mörka rummet av templet och tabernaklet, motsvarande de orientaliska templens cella. Urspr. stod här arken; i det efterexilska templet var det ett tomt rum. Enl. ”Prästkodex” (se d.o.) fick endast översteprästen och blott en gång årl., på försoningsdagen, inträda dit. I den katolska kyrkan förstår man med A. den konsa-krerade hostian, som utsättes i monstransen (se d.o.) för tillbedjan. [G.Bsm.] Allra kristligaste majestät (lat. Rex chrit-tianissimus, fra. Sa Majesté très chrétienne), hederstitel använd av Frankrikes konungar sedan Ludvig XI :s tid. Borgarkungen Ludvig Filip använde icke titeln. [G.Cgf.] Allra trognaste majestät (lat. Rex fidelissi-mus), hederstitel för Portugals konungar sedan 1748. All riglit [ål ralt] (eng.), ”allt väl”, rätt så, det är bra. All-round [äl-räund] (eng.), användes hu- — 706 —