Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Allmänna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLSHÄRJARTING
vudsakl. om idrottsman (all-roundman),
som med framgång utövar olika slag av idrott.
Allshärjarting (d.v.s. hela härens el. folkets
ting), ett i äldre historisk litteratur
förekommande namn på uppsvearnas folkförsamling el.
landsting under forntiden. Sveriges medeltida
lagar och andra samtida källor känna dock ej
detta namn på Upplands ting. E.K.
Allston [ä'lstan], Washington,
nordamerikansk målare och förf. (1779—1843), elev vid
konstakad. i London 1801, besökte Paris och
Italien och bodde flera år i Rom. 1818
återvände han till Boston. För sina många dukar
med motiv ur G. T. förvärvade han namnet
”den amerikanske Tizian”. A. gjorde sig även
bekant som poet och novellist. G.V.
Allstot [-tä't] (ty. alles tot, allt är dött),
jaktterm, användes ss. utrop för att beteckna, att
villebrådet fällts.
Allsvensk samling, medlemsblad för
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet,
utkommer (sedan nov. 1927) varje vecka. A.s.
grundades 1914 och redigerades länge av V.
Lundström. Upplaga 40,000 ex. C.V.J.
Allsvinn, isl. myt., eg. ”den mycket snabbe”;
namn på en av de hästar, som äro förspända
solen. l.Lqt.
Allt för alla, illustrerad veckotidning, utges
sedan nov. 1912 av Åhlén & Åkerlunds förlag,
sedan april 1914 i Stockholm. Uppl. enl.
uppgift o. 250,000 ex.
Alltinget, urspr. namnet på ett för hela
Island gemensamt ting, i senare tid benämning
på den isländska folkrepresentationen. Först
genom den 1874 utfärdade ”Författningslagen
för Islands särskilda angelägenheter” fick a.
verklig del i lagstiftningen. Bestämmelser om
dess nuv. sammansättning och befogenheter
finnas i konungariket Islands regeringsform 18/s
1920 och vallagen 3/ii 1915 med senare
ändringar. A. består f.n. av 42 folkvalda led., av
vilka 36 utses i 25 särskilda valkretsar för 4 år
och 6 i hela landet ss. en valkrets för 8 år;
hälften av de sistnämnda avgår vart fjärde år.
Reykjavik utgör en valkrets med 4 representanter,
vilka i likhet med de 6 för hela landet valda
utses enl. en proportionell valmetod; 8
valkretsar utse vardera 2 representanter, 16
vardera 1 (i samtliga 24 kretsar majoritetsval).
Rösträtt vid val till a. i särskilda valkretsar
äger varje välfrejdad man och kvinna, som
fyllt 25 år, har medborgarrätt i landet, under
de sista 5 åren där varit bosatt och minst 1 år
inom valkretsen haft bostad samt råder över
sitt gods och icke häftar för åtnjutet
fattigunderstöd. Under lika villkor äger man och
kvinna, som fyllt 35 år, rösträtt vid
propor
tionellt val inom hela landet. Även danska
undersåtar äga under ovannämnda betingelser
rösträtt på Island, liksom isländare i Danmark
jämlikt dansk-isländska förbundslagen 30/n
1918. Valbar vid kretsvalen är den, som
därvid är röstberättigad (även dansk undersåte);
valbar är jämväl den, som är bosatt utom
valkretsen el. som kortare tid än 1 år i
valkretsen haft bostad. Även vid val inom hela
landet ss. en valkrets sammanfalla rösträtt och
valbarhet. Icke valbar är domare, som ej
tilllika bestrider administrativt ämbete. A. arbetar
vanl. delat på 2 kamrar, övre och nedre
tings-avdelningarna. Den övre består av de 6
lands-valda samt 8 bland de kretsvalda, därtill
utsedda av samlat a.; de övriga 28 bilda nedre
avdelningen. Lagtima a. sammanträder årl. i
Reykjavik 15/s. Det kan upplösas av konungen,
varefter nya val inom 2 månader äga rum;
tingsupplösning omfattar dock ej de 6
lands-valda ledamöterna. Ett lagförslag kan ej
slutgiltigt antagas, förrän det undergått 3 läsningar
i varje tingsavdelning. Har lagförslag
antagits i en avdelning, går det i dess sålunda
antagna form till den andra avdelningen;
vidtagas där ändringar, går förslaget tillbaka till den
förra avdelningen, som i sin tur kan göra
ändringar; godkännas ej dessa av
medkamma-ren, avgöres frågan i samlat a., därvid mer än
hälften av vardera kammarens ledamöter skola
närvara och rösta. För antagandet av
finanslag el. därtill hörande tilläggslag fordras vid
dylik gemensam votering enkel majoritet, för
annat lagförslag däremot 2/s majoritet. Förslag
till finanslag skall alltid först föreläggas den
nedre tingsavdelningen. Har förslag till
grundlagsändring antagits av a:s båda avdelningar,
skall tinget omedelbart upplösas och nyval äga
rum; antages därefter förslaget ånyo i
oförändrat skick och stadfästes av konungen, äger
det giltighet som grundlag. Beslutar a.
ändring i förbundslagen mellan Island och
Danmark, skall beslutet underkastas
folkomröstning. J.E.N.
”Allt lugnt i Sjipkapasset”, uttryck, som skall
ha använts i en rapport av general F. Radetskij
från Sjipkapasset under rysk-turkiska kriget
vintern 1877—78. Då i själva verket ställningen
syntes för de ryska trupperna ganska förtvivlad
och de hårt ledo av den fruktansvärda kölden,
gav rapporten allmänheten anledning till många
ironiska reflexioner. Uttrycket blev spritt bl.a.
därför att den ryske målaren Verestjagin satte
det som text under en av sina mest gripande
krigstavlor. G.Cqt.
Alltyska förbundet, alltyskar, se A
11-d e u t s c h e r Verband.
— 707 —
— 708 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0436.html