- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 1. A - Apollon /
707-708

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALLSHÄRJARTING vudsakl. om idrottsman (all-roundman), som med framgång utövar olika slag av idrott. Allshärjarting (d.v.s. hela härens el. folkets ting), ett i äldre historisk litteratur förekommande namn på uppsvearnas folkförsamling el. landsting under forntiden. Sveriges medeltida lagar och andra samtida källor känna dock ej detta namn på Upplands ting. E.K. Allston [ä'lstan], Washington, nordamerikansk målare och förf. (1779—1843), elev vid konstakad. i London 1801, besökte Paris och Italien och bodde flera år i Rom. 1818 återvände han till Boston. För sina många dukar med motiv ur G. T. förvärvade han namnet ”den amerikanske Tizian”. A. gjorde sig även bekant som poet och novellist. G.V. Allstot [-tä't] (ty. alles tot, allt är dött), jaktterm, användes ss. utrop för att beteckna, att villebrådet fällts. Allsvensk samling, medlemsblad för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, utkommer (sedan nov. 1927) varje vecka. A.s. grundades 1914 och redigerades länge av V. Lundström. Upplaga 40,000 ex. C.V.J. Allsvinn, isl. myt., eg. ”den mycket snabbe”; namn på en av de hästar, som äro förspända solen. l.Lqt. Allt för alla, illustrerad veckotidning, utges sedan nov. 1912 av Åhlén & Åkerlunds förlag, sedan april 1914 i Stockholm. Uppl. enl. uppgift o. 250,000 ex. Alltinget, urspr. namnet på ett för hela Island gemensamt ting, i senare tid benämning på den isländska folkrepresentationen. Först genom den 1874 utfärdade ”Författningslagen för Islands särskilda angelägenheter” fick a. verklig del i lagstiftningen. Bestämmelser om dess nuv. sammansättning och befogenheter finnas i konungariket Islands regeringsform 18/s 1920 och vallagen 3/ii 1915 med senare ändringar. A. består f.n. av 42 folkvalda led., av vilka 36 utses i 25 särskilda valkretsar för 4 år och 6 i hela landet ss. en valkrets för 8 år; hälften av de sistnämnda avgår vart fjärde år. Reykjavik utgör en valkrets med 4 representanter, vilka i likhet med de 6 för hela landet valda utses enl. en proportionell valmetod; 8 valkretsar utse vardera 2 representanter, 16 vardera 1 (i samtliga 24 kretsar majoritetsval). Rösträtt vid val till a. i särskilda valkretsar äger varje välfrejdad man och kvinna, som fyllt 25 år, har medborgarrätt i landet, under de sista 5 åren där varit bosatt och minst 1 år inom valkretsen haft bostad samt råder över sitt gods och icke häftar för åtnjutet fattigunderstöd. Under lika villkor äger man och kvinna, som fyllt 35 år, rösträtt vid propor tionellt val inom hela landet. Även danska undersåtar äga under ovannämnda betingelser rösträtt på Island, liksom isländare i Danmark jämlikt dansk-isländska förbundslagen 30/n 1918. Valbar vid kretsvalen är den, som därvid är röstberättigad (även dansk undersåte); valbar är jämväl den, som är bosatt utom valkretsen el. som kortare tid än 1 år i valkretsen haft bostad. Även vid val inom hela landet ss. en valkrets sammanfalla rösträtt och valbarhet. Icke valbar är domare, som ej tilllika bestrider administrativt ämbete. A. arbetar vanl. delat på 2 kamrar, övre och nedre tings-avdelningarna. Den övre består av de 6 lands-valda samt 8 bland de kretsvalda, därtill utsedda av samlat a.; de övriga 28 bilda nedre avdelningen. Lagtima a. sammanträder årl. i Reykjavik 15/s. Det kan upplösas av konungen, varefter nya val inom 2 månader äga rum; tingsupplösning omfattar dock ej de 6 lands-valda ledamöterna. Ett lagförslag kan ej slutgiltigt antagas, förrän det undergått 3 läsningar i varje tingsavdelning. Har lagförslag antagits i en avdelning, går det i dess sålunda antagna form till den andra avdelningen; vidtagas där ändringar, går förslaget tillbaka till den förra avdelningen, som i sin tur kan göra ändringar; godkännas ej dessa av medkamma-ren, avgöres frågan i samlat a., därvid mer än hälften av vardera kammarens ledamöter skola närvara och rösta. För antagandet av finanslag el. därtill hörande tilläggslag fordras vid dylik gemensam votering enkel majoritet, för annat lagförslag däremot 2/s majoritet. Förslag till finanslag skall alltid först föreläggas den nedre tingsavdelningen. Har förslag till grundlagsändring antagits av a:s båda avdelningar, skall tinget omedelbart upplösas och nyval äga rum; antages därefter förslaget ånyo i oförändrat skick och stadfästes av konungen, äger det giltighet som grundlag. Beslutar a. ändring i förbundslagen mellan Island och Danmark, skall beslutet underkastas folkomröstning. J.E.N. ”Allt lugnt i Sjipkapasset”, uttryck, som skall ha använts i en rapport av general F. Radetskij från Sjipkapasset under rysk-turkiska kriget vintern 1877—78. Då i själva verket ställningen syntes för de ryska trupperna ganska förtvivlad och de hårt ledo av den fruktansvärda kölden, gav rapporten allmänheten anledning till många ironiska reflexioner. Uttrycket blev spritt bl.a. därför att den ryske målaren Verestjagin satte det som text under en av sina mest gripande krigstavlor. G.Cqt. Alltyska förbundet, alltyskar, se A 11-d e u t s c h e r Verband. — 707 — — 708 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free