ALMLÖF ”De ungas förbund” hertiginnan de Ré-ville i ”Sällskap, där man har tråkigt”, fru von der Strass i ”Onda tungor” och Monika i ”Evas systrar’.’ n. var en tekniskt fulländad komisk karaktärsskådespelerska med frodig fantasi, saftig humor och skarp individualise-ringsförmåga. G.K-g. Almlöf, Anders, sjöofficer, kartograf (1793 —1858). Efter att ha passerat de sjömilitära grader från skeppsgosse till kommendörkapten 1844 och därunder varit kommenderad till ett betydande antal sjömätningar i svenska sjöar och farvatten, blev A. 1849 chef för Sjökarte-kontoret och 1854 kommendör och lotsdirektör. A., som haft stor betydelse för det svenska sjö-karteväsendets utveckling och modernisering, planlade utgivandet av segelhandboken ”Den svenske lotsen” och publicerade ”Historisk och kritisk öfversigt af hydrografiens uppkomst, fortgång och närvarande tillstånd uti Sverige” (i Krigsvetenskapsakad.s tidskr.”, 1841). G. Cqt. Almmätare, zool., se A b r a x a s. Almnäs, gods och slott i N. Fågelås s:n, Kå-kinds hd, Skaraborgs län, vid Vättern, 6 km. s. om Hjo. A. utgör 22^2 mtl; areal 3,400 har, därav 1,212 har åker. Det nuv. slottet uppfördes 1752, restaurerades 1885. A. äger vidsträckt trädgård och park, stor ladugård, ostmejeri, tegelbruk, såg och kvarn. A. tillhörde under medeltiden Alvastra kloster, indrogs till Kronan 1527, förvärvades genom byte 1586 av fru Margareta Bielke, ärvdes av släkterna Natt och Dag, Sparre och Bielke, såldas 1683 till Edv. Ehrensteen och har senare tillhört ätterna Gyl-denstolpe, Taube, Frölich, Stackelberg, Sparre, Posse och frih. Oscar Dickson, som inköpte A. 1898. Ägare är sedan 1915 bruksfirman Sigfrid Berglund (Ohs bruk), disponent T. Berglund. C.V.J. Almoha'derna, muhammedansk sekt (al-Mu-wahhidün, ”Guds enhets bekännare”), stiftad av Muhammed ibn Tumart (d. 1130) av berber-stammen Masmuda i Marocko, vilken 1121 uppträdde som mahdi (se d.o.) och predikade det heliga kriget mot almoraviderna (se d.o.). Hans efterträdare, Abd al-Mumin (d. 1163), antog titeln kalif och blev stamfar för a:s kalifdyna-sti. 1147 erövrades Marrakusch (Marocko), al-moravidernas huvudstad, varefter a. underlade sig deras välde i såväl Afrika som Spanien. Under Jakub al-Mansur (1184—98) besegrade de kastilianarna vid Alarcos 1195 men blevo under Muhammed an-Nasir (1198—1213) slagna av Alfons VIII av Kastilien vid Navas de To-losa 1212, varefter deras makt i Spanien hastigt avtog. I Afrika störtades deras välde 1269 av Banu Marin, mariniderna (se d.o.). — Litt: Cl. Huart, ”Historie des arabcs”, 2 (1913). G.O-r. Almo'nde, Philip van, holländsk amiral (1644—1711), utmärkte sig i sjöslagen vid So-lcbay 1672 och Kykduin 1673 mot de engelska och franska flottorna. A. deltog som schout-bynacht i den flottexpedition, som 1676 avgick till Östersjön för att stödja Danmark mot Sverige. Hans samarbete med den danske amiralen Niels Juel stördes av vissa oenigheter. Senare fick hans landsman Tromp kommandot över den dansk-holländska flottan; under dennes befäl deltog A. i slaget vid Ölands s. udde, vilket slutade med seger för de allierade. 1691 blev A. överbefälhavare för den holländska flottan och avgjorde 1692 segern över fransmännen vid La Hogue. 1700 förde A. befälet över den holländska flotta, som tillsammans med en engelsk eskader understödde Karl XH:s landstigning på Själland. A. förstörde under spanska tronföljdskriget i förening med den engelske amiralen Rooke den spanska silverflottan vid Vigo 1702. I.A. Almoravi'derna, muhammedansk dynasti av berberstammen Sanhadja från Sahara, leda sitt ursprung från al-muräbitün, invånarna i ett befäst kloster (ribät), som grundades på en ö i Senegal av Adballah ibn Jasin (d. 1058) och hastigt genom sina härförare, bröderna Jahja och Abu-Bekr ibn Omar (d. 1087), utbredde sitt inflytande över berberstammarna från Senegal till Atlas. Dessas kusin Jusuf ibn Taschfin, som 1061 antog titeln emir, erövrade nuv. Marocko och grundläde den nya huvudstaden Marrakusch 1062. På begäran av den abbadi-diske härskaren i Sevilla (se A b b a d i d e r n a) gick han över till Spanien och slog de kristna vid Sacralias (Zallaka) 1086. För andra gången inkallad 1090 underlade han sig hela det muhammedanska Spanien. A. störtades av almo-haderna (se d.o.), som 1147 erövrade Marrakusch och dödade Ishak ibn AH, den siste al-moraviden. — Litt.: Cl. Huart, ”Histoire des arabes”, 2 (1913). G.O-r. Almquist, släkt, härstammande från skatte-bonden Erik Matsson i Almunge s:n, Uppland (d. omkr. 1570). En ättling till denne, kontraktsprosten Abraham A. i Täby (1699—1760), antog namnet A.; dennes son var A. 1), far dels till A. 2), vars sonsöner äro bröderna A. 6) och 8) samt A. 10) och 11), dels till krigskommissarien Carl Gustaf A. (1768—1846), som var far — 727 — — 728 —