ALPERNA Fig. 1. Profil genom Simplonmassivet. Isère, med 1’Obion (2,793 m.), Savojiska kalkalperna, mellan Isère och Arve, bestående av Grand Chartreusemassivet, Beauges-och Reposoirgrupperna, den senare med Pointe Percée, samt Chablaisalperna, mellan Genèvesjön, Arve och Rhöne, med Dent du Midi (3,260 m.). — Centralalpernas inre zon omfattar Pennins k a alperna, mellan St. S:t Bernhard, Simplon och Rhöne, med Monte Rosa (4,638 m.) och Matterhorn (4,505 m.) samt Lepontiska alperna, mellan Simplon, Splügen, Vorderrhein och Furkapas-set, bestående av Tessinalperna (Basodine, 3,276 m.), Simplon- (Monte Leone, 3,565 m.), Gotthard- (Piz Medel, 3,203 m.) och Adulagrup-perna(Rheinwaldhorn, 3,398 m.). — Centralalpernas yttre zon omfattar B e r n a 1-p e r n a, mellan Rhöne, Furkapasset, Reuss och Vierwaldstättersjön, bestående av Fribourgal-perna (Wildhorn, 3,268 m.) och det mäktiga Aarmassivet med Finsteraarhorn (4,275 m.), Aletschhorn (4,182 m.), Jungfrau (4,167 m.) och Dammagruppen (Dammastock, 3,633 m.) samt Glarnalperna, mellan Reuss, Vorderrhein och Rhen, med Tödi (3,623 m.). — Framför Bern- och Glarnalperna ligga Emmentalal-p e r n a, mellan Thunersjön och Vierwaldstättersjön, med Rothorn (2,351 m.), S c h w y z-alperna med Rigi (1,800 m.) och A p p e n-zellalper na mellan Walensjön, Rhen och Bodensjön, med Säntis (2,504 m.). — Liksom inom Västalperna kan man i östalperna särskilja tre zoner, men mellan den centrala gnejszonen och de n. kalkalperna uppträder en smal zon av paleozoiska skiffrar. G n e j s a 1-p e r n a omfatta Rätiska alperna, Hohe och Niedere Tauern, Noriska och Cetiska alperna. — Rätiska alperna, mellan Splügen, Ad-da, Apricapasset, Oglio till Breno, nordändan av Lago di Garda, Adige, Eisak, Brennerpasset, Inn, Arlbergpasset, Rhen och Hinterrhein, bestå av tre i s.v.—n.ö. strykande zoner av bergryggar. Den n.v. zonen omfattar Oberhalbsteinal-perna (Pizzo Stella, 3,162 m.) och Silvrettagrup-pen (Piz Linard 3,314 m.), skilda åt genom Al-bulapasset. Den mellersta zonen består av Ber-ninamassivet, med Piz Bernina (4,502 m.), öst alpernas högsta topp, ötztalalperna (Wildspitz, 3,774 m.) och Stubaialperna (Zuckerhütl, 3,511 m.). Den s.ö. zonen omfattar Adamellogruppen (Prescanella, 3,564 m.), Ortlergruppen (Ortler, 3,902 m.), och Sarntalaiperna (Hirzer, 2,785 m.). — Hohe Tauern, mellan Brenner, Pustertal, Drava, Katschberg, Pinzgau och Gerlospasset, omfatta alltså även Zillertalalperna (Hochfeiler, 3,523 m.). Högsta topp är Gross Glockner (3,798 m.). — Niedere Tauern sträcka sig mellan Mur, Liesing och Enns (Hochgolling, 2,863 m.). Noriska alperna, till vilka Bachber-gen s. om Drava ansluta sig, utbreda sig mellan Mur och Drava (Eisenhut, 2,441 m.). — Cetiska alperna utgöra en fortsättning på Noriska alperna (Speikkogel, 1,989 m.). — Skifferalperna bilda blott på tre ställen självständiga områden: Plessuralperna, mellan Prättigau, Davos, Albulafloden och Vorderrhein (Rothorn, 2,985 m.), Salzburgska skifferalperna, mellan Wipptal och Mandlingspasset, samt Eisenerzalperna, mellan Liesing-Paltental och Eisenerz (Gösseck, 2,215 m.). — Norra kalkalperna omfatta den del av A., som ligger mellan Rhen, Prättigau och Wien samt n. om Inns, Salzachs, Enns’ och Mürz’ dalgångar och indelas i: A 11-gäualperna, mellan Rhen, Prättigau och Fernpass, med Parseierspitze (3,038 m.), Norra kalkalpernas högsta bergstopp, N o r d t y r o 1-ska kalkalperna, mellan Fernpass och Saalach, med flera markerade massiv, bland vilka Wettersteingebirge (Zugspitze, 2,964 m.) och Kaisergebirge (2,344 m.) böra nämnas, Salzburgska kalkalperna, mellan Saalach och Pyhrnpasset, bestående av flera massiv, av vilka de största äro Steinernes Meer (2,655 m.), Übergossene Alm (Hochkönig, 2,938 m.) och Aussenalperna med Dachsteingrup-pen (2,996 m.) och Totes Gebirge (Grosser Priel, 2,514 m.), samt österrikiska kalkalperna, ö. om Pyhrupasset, med Hochtor (2,372 m.). — Södra kalkalpernas viktigaste berggrupper äro: Berga ma skalper-n a, mellan Lago di Como, Adda och Oglio, med Pizzo di Coco (3,052 m.), Dolomiter-n a, mellan Adige, Eisak, Pustertal och Piave, — 755 — — 756 —