ALUMINIUMOXID bildningstemperaturen kan på olika sätt sänkas, Lex. genom tillsats av järn. Även en ringa mängd vätgas i kvävgasen katalyserar reaktionen, så att man redan vid 1,250° kan omvandla järnhaltig aluminiumoxid i a. Lj. Aluminiumoxi'd (lerjord), vattenfri, A12O3, finnes i naturen färglös el. förorenad; gul- till brunfärgad av järnoxid ss. korund, röd av krom ss. rubin, blå av titan och järn ss. safir, och av järn och kisel ss. smärgel. De nämnda ädelstenarna kunna med konst framställas genom att smälta aluminiumhydroxid i knall-gaslåga. Vid termitförfarandet erhålles smält a. ss. slagg; den stelnade och pulvriserade slaggen förekommer i handeln ss. korubin. Vid smältning av beauxit i elektrisk ugn erhålles alundum (se d.o.). Reduceras därvid föroreningarna (järnoxid, kiselsyra, titansyra) med kol, erhålles ren smält a. Kristalliserad a. har spec. v. 4,i och är näst diamant och bor det hårdaste ämne man känner. A. användes för framställning av aluminium, som slipmedel, till laboratorieföremål och som medel att göra lera mager. — Vattenhaltig a. (aluminiumhydroxid, aluminiumoxidhydrat, lerjordshy-drat), antingen den normala Al (OH)3 el. meta-föreningen (metaaluminiumsyran) A1O . OH, finnes i naturen ss. hydrargilit, A1(OH)3, diaspor, A1O . OH, och (förenad av järn och kisel, stundom även av titan) ss. beauxit, A12O (OH)4. Den erhålles som en färglös geléartad fällning, då en aluminiumsaltlösning försättes med ammoniak; tekniskt ur varm natriumalu-minatlösning (erhållen ur beauxit) medelst kolsyra. Aluminiumhydroxid ger vid glödgning a., löses i syror till aluminiumsalter (teknisk framställning) och i baser (ss. kali- el. natron-lut) till aluminater. Dess egenskap att ur lösningar adsorbera (se A d s o r p t i o n) organiska ämnen använder man vid rening av dricksvatten och i sht vid framställning av färglacker. A. är användbar som torkmedel och som ersättning för tvål. — Natriumaluminat (lerjordsna-tron), Al(ONa)s, framställes av kryolit el. beauxit, vilka kokas med natronlut el. smältas med soda; smältan urlakas och lösningen indunstas. Natriumaluminat användes som betmedel i färgindustrien, till framställning av färglacker, mjölkglas, ren lerjord o.s.v. [Lj.] Aluminiumsalter, lerjordsalter, finnas delvis i naturen. De i vatten olösliga dubbelsi-likaten äro huvudbeståndsdelar i de viktigaste mineralen (fältspat, glimmer), fosfaten delvis ädelstenar ss. turkos. En del a., ss. klorid och sulfat, äro lösliga i vatten, smaka sötaktigt sammandragande och reagera surt; ur mycket utspädda lösningar fällas vid upphettning el. genom ytverkan t.ex. av vävnadsfibrer basiska salter. A. användas i färgerierna som betmedel — Aluminiumacetat, ättiksur lerjord, A12(C2H3O2)6, uppstår vid upplösning av aluminiumoxidhydrat i ättiksyra och vid blandning av lösningar av aluminiumsulfat och blyacetat, varvid blysulfat utfaller. Vid upphettning av lösningen utfaller basiskt aluminiumsulfat. För tekniskt ändamål bereder man en hållbar lösning ur aluminiumsulfat och blysocker i underskott. Man fäller även aluminiumsulfat med soda och löser det utfällda basiska aluminiumsulfatet i ättiksyra; lösningen användes som betmedel vid färgning. En lösning av basiskt aluminiumacetat (Solutio sub-acetatis aluminici] verkar antiseptiskt sammandragande och användes, starkt utspädd ss. gur-gelvatten, vid anläggande av förband o.s.v. På liknande sätt verksamma fasta preparat äro eston, subeston och formeston; de äro basiska aluminiumsalter med ättiksyra, resp, ättik- och myrsyra. — Klorat, klorsyrad lerjord, A1(C1O3)3, bildas vid omsättning av aluminiumsulfat med bariumklorat; användes till etsning vid tygtryckning. — Klorid, kl o r a lumi-n i u m, A1C13, framställes tekniskt genom att leda klor över aluminium vid rödglödgning, bildar färglösa tavlor, som lätt upptaga vatten; användes som kondensationsmedel vid Friedel-Crafts’ syntes (se d. o.). Genom upplösning av aluminium el. aluminiumhydroxid i saltsyra el. omsättning av aluminiumsulfat med kaliumklo-rid erhåller man sönderflytande kristaller av A1C13, 6H2O. Lösningen (kloralun, kloralumi-nium) verkar antiseptiskt och användes även vid karbonisering (se d.o.) av ull. — F 1 u o r i d, fluoraluminium, A1F3, användes emellanåt ss. tillsats vid framställning av aluminium, annars till framställning av konstgjord kryolit, natriumaluminiumfluorid, 3NaF, A1F8, som även kan erhållas ur flusspat (CaF2) och vilken användes vid aluminiumframställning, ävensom för att tillverka mattglas. — H y p o-k 1 o r i t, underklorsyrad lerjord, erhålles av klorkalk och aluminiumsulfat och användes för blekning och desinfektion. N i t r a t, salpetersyrad lerjord, A1(NO3)3, användes ss. betmedel vid tryckning av vävnader. Ett enkelt silika t, kiselsyrad lerjord, är den genom förvittring av dubbelsilikatet fältspat uppkomna leran. Aluminiumsilikat finnas vidare i många glassorter och i slagg. Ett svavelhaltigt trisilikat är 1 a s u r s t e n. Se även Permutit och Zeolit. — Sulfat, svavelsyrad lerjord, AL (SO ) , 18 H O, framställes genom upplösning av aluminiumhydroxid i svavelsyra och indunstning av lösningen, mindre rent genom upphettning av beauxit el. järnfri lera med svavelsyra. De färglösa — 811 — — 812 —