Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Aluminiumsalter, lerjordsalter
- Aluminiumsilver
- Aluminiumsprängämnen
- Aluminiumtryck
- Aluminokoll
- Aluminotermi
- Alumn
- Alun
- Alunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALUNDA
kristallerna smälta vid upphettning, pösa upp
mycket starkt och efterlämna vattenfritt salt,
vid högre temperatur aluminiumoxid.
Aluminiumsulfat ger med kaliumsulfat ett dubbelsalt,
kaliumaluminiumsulfat, alun (se d.o.), som är
det viktigaste aluminiumsaltet. Ett basiskt salt,
(A1O)2SO4, 9H2O, är aluminiten (websterit). I
handeln förekommer aluminiumsulfat
(koncentrerad el. kalifri alun) i hårda, vita tavlor el.
block; den undantränger alltmera alun i
tekniken. Tiosulfatet,
undersvavelsyr-lig lerjord, användes vid betning av
bomull. [L/.]
Aluminiumsilver, se
Aluminiumlegeringar. En
koppar-nickel-aluminium-lege-ring förekommer även i handeln med
beteckningen a.
Aluminiumsprängämnen utgöras av en
blandning av aluminiumpulver med
ammoniumni-trat, eventuellt med andra tillsatser. — Då
metallen vid explosionen förbrinner till oxid,
utvecklas högst betydligt med värme, vilket
bidrager att höja sprängverkan. Mest känd är
ammonal, som fått användning ss.
granatfyll-nadsmedel inom den österrikiska armén. A.
äro ej att förväxla med s.k. termit, en
blandning av aluminiumpulver med metalloxider,
vilken vid antändning utvecklar oerhörd hetta,
men ej ger någon explosion. O.
Aluminiumsulfat, se Aluminiumsalter
och Alun.
Aluminiumtryck, se A 1 g r a f i.
Aluminoko'11, användes till limning av
papper; er hålles genom fällning av hartstvål med
aluminiumsulfat.
Aluminotermi', reduktion av oxider genom
aluminium medelst termit (se d.o.).
Alu'mn (lat. alu'mnus, fosterbarn), lärjunge;
i fråga om utländska förhållanden även
helpensionär.
Alun, kalialun, KA1(SO4)2, 12H2O, är typen
för en serie mestadels väl kristalliserade
dubbelsulfat, i vilka natrium, ammonium, rubidium
och cesium kunna träda i kaliums ställe utan
att ändra kristallformen (regulära oktaedrar)
och med bibehållande av kristallvattenhalten.
Alkalialunarternas löslighet avtager starkt i
serien natrium ... cesium. De trevärda
metallerna krom, järn, vanadin och tallium kunna
träda i aluminiums ställe och bilda liknande
alun-arter; likaså kan svavel ersättas av selen. —
Tekniskt viktiga alunarter äro endast kali-,
na-tron- och ammoniumalun samt kalikromalun.
Kalialun som handelsvara är framställd på
konstgjord väg, t.ex. ur bränd alunsten genom
utlakning och kristallisation (romersk el.
ku-bisk a., på gr. av de kubiska kristallerna, vilka
äro rödfärgade av inblandad järnoxid). Vidare
utvinnes den ur alunskiffer och alunjord
genom vittring och röstning, varvid svavelkisen
övergår i olösligt basiskt järnoxidsulfat och
aluminiumsulfat bildas; detta utlakas med
vatten, lösningen indunstas och försättes med
kali-salter (t.ex. rå kaliumklorid), varefter a.
avskiljes i fina kristaller (alunmjöl), som åter lösas
och omkristalliseras. Numera framställes a.
mestadels ur lera el. vanligare beauxit, varvid
man antingen löser denna medelst syror el.
al-kalier (”uppslutning”). Kalium finnes ss.
förvittringsprodukt på alunskiffer samt på orter,
där ur marken utströmmande svaveloxid
inverkar på bergarter, vilka innehålla kalium och
aluminium (se Alun i t). Kalialun bildar
stora, oktaedriska, färglösa kristaller, har sötaktigt
sammandragande smak, blir i luften
ogenomskinlig genom upptagande av ammoniak, är
olöslig i alkohol; 1 del a. löses i 7—8 delar
vatten vid vanlig temperatur, i Vs vid kokhetta;
smälter vid 92° i sitt kristallvatten och blir vid
100° vattenfri. Vid hastig upphettning pöser den
kraftigt och kvarlämnar porös, bränd a.
Emedan a. har sur reaktion, förstör den ett flertal
färger. Därför framställer man s.k. neutral
(riktigare basisk) a., KA1(SO4)2, 2A1(OH)3, genom
att försätta alunlösning med kalilut, så länge
lerjordshydrat utfälles; ur lösningen av detta
salt utfaller vid 40° olöslig a., KA1(SO4)2,
2Al(OH)g, vilket utgör en konstgjord alunit. Ur
alunlösningar med ringa mängd ”neutral a.”
kristalliserar vid rumstemperatur vanlig a. i
kuber (kubisk a., kubalun), med vid högre
temperatur oktaedrisk a. — Ammoniakalun, H4NA1
(SO4)2, 12H2O, framställes på samma sätt som
kalialun, ehuru aluminiumsulfatlösningen då
försättes med ammoniumsulfat. Den
förekommer sällan i naturen, förhåller sig på samma
sätt som kalialun, men kvarlämnar vid
glödg-ning ren lerjord. Den smälter vid 94° och löses
i 7,5 delar vatten vid vanlig temperatur, i %
vid kokhetta. — Natronalun är lättlöslig och
vittrar i luft. — A. användes till lackfärger, som
betmedel vid färgning, till vitgarvning, för
limning av papper, för att göra gips hårt, för att
rena vatten och talg, som medel att hindra
förruttnelse, vid förvaring av skinn och hudar samt
ss. läkemedel med sammandragande verkan.
Tekniskt ersättes a. alltmera av
aluminiumsulfat. — Jfr Alunskiffer. [E.M.P.W.]
Alunda, s:n i Olands hd, Uppsala län, 148,si
kvkm., därav 146,32 kvkm. land; 2,825 inv.
(1928; 19 inv. pr kvkm.); 49,20 kvkm. odlad jord
(1919; 33,6 % av landarealen), 73,89 kvkm.
skogs- och hagmark. — Socknen är synnerligen
rik på fornminnen. — Pastorat: A. och
Mor-karla, Olands och Frösåkers kontrakt, Uppsala
ärkestift. H.S-n.
— 813 —
— 814 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0509.html