ALUNDA kristallerna smälta vid upphettning, pösa upp mycket starkt och efterlämna vattenfritt salt, vid högre temperatur aluminiumoxid. Aluminiumsulfat ger med kaliumsulfat ett dubbelsalt, kaliumaluminiumsulfat, alun (se d.o.), som är det viktigaste aluminiumsaltet. Ett basiskt salt, (A1O)2SO4, 9H2O, är aluminiten (websterit). I handeln förekommer aluminiumsulfat (koncentrerad el. kalifri alun) i hårda, vita tavlor el. block; den undantränger alltmera alun i tekniken. Tiosulfatet, undersvavelsyr-lig lerjord, användes vid betning av bomull. [L/.] Aluminiumsilver, se Aluminiumlegeringar. En koppar-nickel-aluminium-lege-ring förekommer även i handeln med beteckningen a. Aluminiumsprängämnen utgöras av en blandning av aluminiumpulver med ammoniumni-trat, eventuellt med andra tillsatser. — Då metallen vid explosionen förbrinner till oxid, utvecklas högst betydligt med värme, vilket bidrager att höja sprängverkan. Mest känd är ammonal, som fått användning ss. granatfyll-nadsmedel inom den österrikiska armén. A. äro ej att förväxla med s.k. termit, en blandning av aluminiumpulver med metalloxider, vilken vid antändning utvecklar oerhörd hetta, men ej ger någon explosion. O. Aluminiumsulfat, se Aluminiumsalter och Alun. Aluminiumtryck, se A 1 g r a f i. Aluminoko'11, användes till limning av papper; er hålles genom fällning av hartstvål med aluminiumsulfat. Aluminotermi', reduktion av oxider genom aluminium medelst termit (se d.o.). Alu'mn (lat. alu'mnus, fosterbarn), lärjunge; i fråga om utländska förhållanden även helpensionär. Alun, kalialun, KA1(SO4)2, 12H2O, är typen för en serie mestadels väl kristalliserade dubbelsulfat, i vilka natrium, ammonium, rubidium och cesium kunna träda i kaliums ställe utan att ändra kristallformen (regulära oktaedrar) och med bibehållande av kristallvattenhalten. Alkalialunarternas löslighet avtager starkt i serien natrium ... cesium. De trevärda metallerna krom, järn, vanadin och tallium kunna träda i aluminiums ställe och bilda liknande alun-arter; likaså kan svavel ersättas av selen. — Tekniskt viktiga alunarter äro endast kali-, na-tron- och ammoniumalun samt kalikromalun. Kalialun som handelsvara är framställd på konstgjord väg, t.ex. ur bränd alunsten genom utlakning och kristallisation (romersk el. ku-bisk a., på gr. av de kubiska kristallerna, vilka äro rödfärgade av inblandad järnoxid). Vidare utvinnes den ur alunskiffer och alunjord genom vittring och röstning, varvid svavelkisen övergår i olösligt basiskt järnoxidsulfat och aluminiumsulfat bildas; detta utlakas med vatten, lösningen indunstas och försättes med kali-salter (t.ex. rå kaliumklorid), varefter a. avskiljes i fina kristaller (alunmjöl), som åter lösas och omkristalliseras. Numera framställes a. mestadels ur lera el. vanligare beauxit, varvid man antingen löser denna medelst syror el. al-kalier (”uppslutning”). Kalium finnes ss. förvittringsprodukt på alunskiffer samt på orter, där ur marken utströmmande svaveloxid inverkar på bergarter, vilka innehålla kalium och aluminium (se Alun i t). Kalialun bildar stora, oktaedriska, färglösa kristaller, har sötaktigt sammandragande smak, blir i luften ogenomskinlig genom upptagande av ammoniak, är olöslig i alkohol; 1 del a. löses i 7—8 delar vatten vid vanlig temperatur, i Vs vid kokhetta; smälter vid 92° i sitt kristallvatten och blir vid 100° vattenfri. Vid hastig upphettning pöser den kraftigt och kvarlämnar porös, bränd a. Emedan a. har sur reaktion, förstör den ett flertal färger. Därför framställer man s.k. neutral (riktigare basisk) a., KA1(SO4)2, 2A1(OH)3, genom att försätta alunlösning med kalilut, så länge lerjordshydrat utfälles; ur lösningen av detta salt utfaller vid 40° olöslig a., KA1(SO4)2, 2Al(OH)g, vilket utgör en konstgjord alunit. Ur alunlösningar med ringa mängd ”neutral a.” kristalliserar vid rumstemperatur vanlig a. i kuber (kubisk a., kubalun), med vid högre temperatur oktaedrisk a. — Ammoniakalun, H4NA1 (SO4)2, 12H2O, framställes på samma sätt som kalialun, ehuru aluminiumsulfatlösningen då försättes med ammoniumsulfat. Den förekommer sällan i naturen, förhåller sig på samma sätt som kalialun, men kvarlämnar vid glödg-ning ren lerjord. Den smälter vid 94° och löses i 7,5 delar vatten vid vanlig temperatur, i % vid kokhetta. — Natronalun är lättlöslig och vittrar i luft. — A. användes till lackfärger, som betmedel vid färgning, till vitgarvning, för limning av papper, för att göra gips hårt, för att rena vatten och talg, som medel att hindra förruttnelse, vid förvaring av skinn och hudar samt ss. läkemedel med sammandragande verkan. Tekniskt ersättes a. alltmera av aluminiumsulfat. — Jfr Alunskiffer. [E.M.P.W.] Alunda, s:n i Olands hd, Uppsala län, 148,si kvkm., därav 146,32 kvkm. land; 2,825 inv. (1928; 19 inv. pr kvkm.); 49,20 kvkm. odlad jord (1919; 33,6 % av landarealen), 73,89 kvkm. skogs- och hagmark. — Socknen är synnerligen rik på fornminnen. — Pastorat: A. och Mor-karla, Olands och Frösåkers kontrakt, Uppsala ärkestift. H.S-n. — 813 — — 814 —