A MENSA ET THORO Amenehet III. Amendcma ng (fra. amendement, eng. amend-ment), kallas i fransk och engelsk parlamentarisk praxis (förslag om) ändring el. tillägg till redan föreliggande förslag el. författning. E.K. Amenehe't, grek. Amenemes, namn på fyra egyptiska konungar ur 12:e dynastien. A. I (2000— 1970 f.Kr.) var stamfader för denna dynasti och en av Egyptens yppersta härskare. A. III (1849— 01 f.Kr.) anlade sjön Moeris i Faijum, byggde två pyramider vid Daschur och Hawara och ett stort tempel, den s. k. Labyrinten (se d.o.). [H.O.L.] Amenho'tep, grek. A m en o'f i s, namn på fyra egyptiska konungar ur 18:e dynastien. A. III (1411—1375 f.Kr.) byggde det praktfulla Amontemplet i Luksor och anlade mellan denna ort och Karnak en allé av vädurssfinxer. Från hans tid förskriver sig också uppförandet av de båda, A. föreställande, kolossalstatyerna (de s.k. Memnonstoderna, se d.o.) Amenhotep IV. framför hans dödstempel vid Nilen. — A. IV (1375—58 f.Kr.) försökte dels av politiska, dels av religiösa skäl bekämpa den tebanske guden Amon Rés makt och skapa en religiös enhet genom att införa dyrkan av solskivan, Aton (se d.o.), som ende Gud; han antog därför namnet Achnaton. A. förlorade det her ravälde över Syrien, som hans föregångare grundlagt, och riket försvagades av de starka inre rubbningar, hans reformsträvanden medförde. — Litt.: A. Weigall, ”Farao Achnaton” (sv. övers. 1923). [H.O.L.] Amenorré, uteblivande av menstruations-blödning. A. är naturlig före puberteten (14— 15 år) och efter klimakteriet (45—50 år) samt under ett havandeskap. Även under digivning Amenhotep IV med gemål. Målad relief. uteblir ofta (i ung. 50 °/o) menstruationen, utan att sjukliga förändringar behöva föreligga. A. kan även uppkomma som följd av sinnesrörelser, ombyte av vistelseort och verksamhet och andra sådana anledningar. Även vid vissa sjukdomar kan a. förekomma, ss. vid fettsot och sockersjuka. Under världskriget var a. mycket vanlig i Tyskland och Österrike och ansågs bero på otillräcklig föda, överansträngning och psykiska lidanden. E.E.-M. A mensa et thoro (lat., från bord och säng) el. oftare quoad mensam et thorum, skillnad till säng och säte mellan makar. Frasen och denna form av skillnad äro hämtade från katolska kyrkorätten. Tridentinska mötet förbjöd separa'tio perpe'tua (ständig skilsmässa) men medgav separa'tio a m. et t. i vissa fall. Under 1600-talet infördes sistnämnda form i Sverige; sedan 1915 benämnes den här hemskillnad (se d.o.). E.K Uppslagsbok. I. — 395 — 28 — 866 —