AMENTACEÆ Amcnta'ceæ, växtfam., se Hängeväxter. Ame'ntia (till lat. amens, utan förstånd, sanslös), sjukligt själstillstånd, särsk. kännetecknat av omtöckning och omedvetet omskapande av sinnesintrycken; har akut förlopp och förorsakas av febersjukdomar, blodförluster, otillräcklig näring, svaghetstillstånd, förlossningar. Behandling: kraftig näring samt allmänt lugnande medel. [S-m.] Ameralik, fjord på Grönlands v. kust strax s. om Godthaab på 64° n.br. A. är 74 km. lång och c:a 4 km. bred. I det inre grenar den sig i två fjordar, Ameragdla och Itivdlek. Kring A. finnas många ruiner från de gamla nordbornas tid; här låg Sandnæs gamla kyrka. M.P. American federation of labor, The [Öi ame'-rikan federeFfan av lél'ba], amerikanska arbetarförbundet, Amerikas största arbetarsammanslutning, bestående av ett hundratal fackförbund, de flesta organiserade efter yrkesprin-cipen. A. bildades 1881 men erhöll sitt nuv. namn först vid en omorganisation 1886. Dess huvuduppgift är att understödja medlemmarna vid konflikter på arbetsmarknaden, men den söker dessutom att intressera statsmyndigheterna för social lagstiftning. Någon politisk organisation är A. emellertid icke, utan den vill förmå de politiska partierna att uppföra lösandet av vissa arbetarfrågor på sina program. Typiskt är tillvägagångssättet vid 1928 års presidentval, då A. framställde ett flertal krav bl.a. på skärpt immigrationslagstiftning, progressivbeskattning och skydd mot ”injunc-tions” (se d.o.). Endast en gång har A. övergivit sin politiska neutralitet, näml, vid presidentvalet 1924, då A. engagerade sig för ”arbetare- och bondekandidaten” La Folette (se denne). Förbundets officiella organ är tidskriften ”The American federalist”. Dess medlemsantal växlar starkt år från år och nådde sin hittillsvarande toppunkt under åren efter kriget; 1927 var det c:a 3 mill. T.E-r. American line [ame'rikan laln], benämning på de passagerarelinjer Newyork—Hamburg och Newyork—Southampton—Antwerpen, som uppehållas av det amerikanska rederiet ”International mercantile marine company” och det engelska rederiet ”International navigation company”. Dessa rederier disponerade 1926 tillsammans 6 fartyg på sammanlagt 97,000 bruttoregisterton. T.Hrn. American party [ome'rikan pä'ti], politiskt parti i Förenta staterna. Mot den ökade immigrationen till U.S.A. framträdde på 1840-talet en politisk rörelse i detta land, benämnd nativismen, som erhöll sin politiska organisation i ”American republic party”. Detta parti tynade redan 1847 bort, och nativismen ingick nu allians med den starka anti-katolska rörelsen. Resultatet blev det s.k. ”Know-nothing-partiet”, som 1854 officiellt antog namnet A.p. Partiet utmärkte sig framför allt för sin egendomliga, hemliga organisation, som det troligen hämtat från vissa hemliga nativistiska sällskap. Bland de många ceremonierna märktes, att partiets noviser fingo avlägga en helig tysthetsed, dess medlemmar erhöllo lösenord o.d. Själva benämningen ”know-nothing” är typisk; A. p. erhöll detta namn, emedan dess medlemmar vid tillfrågan förklarade sig intet veta om partiet. — Den politiska situationen på 1850-talet gynnade rörelsen, i det att både whig-partiet och demokraterna voro splittrade i slavfrågan. Särsk. det förra partiet led stora förluster till A. p., som sökte skjuta slavfrågan i bakgrunden; i stället upptog dess politiska program förlänande av medborgarskap åt immigranterna först efter 21 års vistande i U.S.A. samt borttagande av katolikernas medborgerliga rättigheter m.m. 1855 vann det stora framgångar vid de enskilda staternas val, men s.å. inträffade en brytning inom partiet angående slavfrågan. Det miste även mycket av sin styrka, då det ej längre kunde bevara sina hemligheter. 1856 uppställde det jämte whig-partiet M. Fillmont ss. presidentkandidat, men led ett förkrossande nederlag och miste snart allt inflytande. Mestadels från A. p. rekryterades 1860 det s.k. ”Do-nothing-partiet”. S.Bln. American Scandinavian foundation, The [Öi ame'rikan skändinéTvjan fånndeFJan], en stiftelse med säte i New York, tillkommen 1912 på gr. av den danskfödde amerikanen Niels Poul-sens (d. 1911) testamente. A. vill verka för kulturellt närmande mellan amerikaner och skandinaver och söker främja sitt syfte bl.a. genom tidskriften ”The American Scandinavian revie w”, som utkommer halv-månatligen sedan jan. 1914. Den innehåller artiklar om de skandinaviska ländernas turistiska sevärdheter, naturtillgångar, näringsliv, litteratur, konst o.s.v. A. ombesörjer även utgivandet av skandinaviska förf:s verk i engelsk övers, samt utdelar stipendier för studievistelser i Skandinavien. Jfr Sverig e-A m e r i k a-stiftelsen. C. V.J. Americus [ame'rikas], stad och järnvägsknutpunkt i s.ö. delen av staten Georgia, U.S.A.; 9,010 inv. (1920). J.C. Amerighi [-ri'gi], Michelangelo, italiensk målare, se Caravaggio. AmerFgo Vespucci [-po'èi], se Vespucci. Amerika, ”Nya v ä r Ide n”, en av jordens fyra stora kontinenter, består av två världsde- — 867 — — 868 —