AMERIKA-NEBULOSAN upptäckten av A., som i så hög grad vidgade den geografiska horisonten, uppstodo problem, som det tagit århundraden att lösa. Traktan efter guld och naturens övriga rikedomar blev drivfjädern i den erövrings- och kolonisations-period, som snart började, och som följd därav el. som resultat av mera ideella forskar-expeditioner klarlades småningom den nya världens kustkonturer. I n. satte sig de spanska erövrarna fast i Mexiko, i Sydamerika delade de makten blott med portugiserna, och dessa eftersträvade icke verkliga kolonier som spanjorerna utan blott nya handelsleder. Genom deras samfällda färder blev den sydamerikanska kustlinjen i sina stora drag klarlagd redan vid mitten av 1500-talet, och Ma-galhäes hade söderut funnit en passage mot v. Mycket långsammare förlöpte klarläggandet av den nordamerikanska kontinentens kuster, och förhoppningarna om att finna en nordvästpassage gingo i uppfyllelse först under 1800-talet. — Likaså fortskredo upptäckterna i det inre A. helt långsamt i samband med erövring och kolonisering. Spanjorerna och portugiserna befordrade föga den geografiska kunskapen om Sydamerika, då rovdriften var deras förhärskande intresse och främlingar motades. Det inre Nordamerika började avslöjas i samband med koloniseringen genom holländare, engelsmän och fransmän under 1600-talet, men ännu vid 1800-talets början voro stora områden i Nordamerika outforskade; i Syd- och Nordamerika är forskningen ännu ej avslutad. — Med 1800-talets ingång vidtog det vetenskapliga utforskandet av A. genom Alexander v. Humboldts epokgörande resor. Se vidare Nordamerika, Sydamerika och Polarexpeditioner. — Litt.: A. v. Humboldt och A. Bonpland, ”Voyage aux régions equinoxales du Nouveau Continent, fait en 1799—1804” (3 bd, 1815—31); A. v. Humboldt, ”Examen critique de 1’histoire de la géographie du Nouveau Continent” (5 bd, 1836 —39); J. Winsor, ”Narrative and critical histo-ry of America” (8 bd, 1886—89); O. Lange, ”One thousand books on A.” (1915); K. Sapper, ”Amerika. Eine Übersicht des Doppelkonti-nents” (2 bd, 1923); K. Kretschmer, ”Die Ent-deckung Amerikas” (1892); A. Norlind, ”De geografiska upptäckternas tidevarv” (1923). H.R-r. Statliga förhållanden. Under nära tre århundraden tillhörde A. de europeiska stater, från vilka dess upptäckande utgått. Spanien ägde s.v. Nordamerika till Kalifornien, Mellanamerika och nära 2/s av Sydamerika, Portugal det nuv. Brasilien. I Nordamerika innehade ryssarna området ytterst i n.v., frans männen hade besatt Mississippiområdet, trakten kring S:t Lawrencefloden, några av Antillerna och en del av Guayana, engelsmännen Nordamerikas och Labradors ö. kust, länderna kring Hudsonviken och en del av Västindien. Svenskar, danskar och holländare hade tidvis smärre områden. Genom 1700-talets krig bröts Frankrikes makt i Nordamerika. England erhöll 1763 herraväldet över Canada och därmed över n. Nordamerika, men förlorade efter nordamerikanska frihetskriget 1783 sina kolonier vid ö. kusten. Den nu bildade unionen, Förenta staterna, förvärvade också resten av det franska området samt de spansk-mexikanska besittningarna i Nordamerika fram till Stilla oceanen, genom köp 1867 den ryska delen av Nordamerika och 1917 de danska öarna i Västindien. Här gjorde sig Haiti 1804 fritt från det europeiska herraväldet. 1810 började de spanska koloniernas befrielsekrig, vilket slutade med hela fastlandets lösryckande; endast Cuba och Puerto Rico kvarblevo till 1898 i spansk ägo, men i spansk-amerikanska kriget förlorades det senare till Förenta staterna, medan Cuba bildade en egen fristat. I det latinska A. bildades republiken Mexiko. Mellanamerikas fem republiker samt republikerna Venezuela, Colombia, Ecuador. Peru, Bolivia, Chile, Paraguay och Uruguay. I samband med Panamåkanalens byggande uppstod republiken Panamå som en sjätte mellanameri-kansk republik. 1822 gjorde sig de portugisiska besittningarna oberoende och bildade kejsardömet Brasilien, som blev republik 1889. Sedan dess äro alla Amerikas självständiga stater republiker. Till europeiska stater höra endast Grönland, Brittiska Nordamerika och Brittiska Honduras, Guayana, Puerto Rico och Jamaica, de flesta av de små Antillerna m.fl. samt Falk-landsöarna. Se i övrigt artiklar om de enskilda staterna. [H.R-r.] Amerika-nebulo'san, en av astronomen Wolf så benämnd gasnebulosa, som till utseendet liknar Nordamerika, belägen i närheten av stjärnan a i stjärnbilden Cygnus (Svanen). C.V.L.C. Amerikani'sm, teol., en gren av den omfattande rörelse, som under namnet modernismen (se d.o.) försökt bringa den romerskkatolska kyrkan i samklang med den moderna tidens krav, i sht på vetenskapliga och sociala områden. A. växte fram kring en tysk-amerikansk konvertit, I. Th. Hecker (se denne), som försökte skapa en framstegsvänlig, för Amerika särsk. avpassad katolicism. Till brytning med Rom kom det först efter hans död 1891 med anledning av en fransk övers, av pater Elliotts bok ”The life of Father Hec- — 875 — — 876 —