AMERIKAPOKALEN ker” (skriven 1894, övers. 1897), vilken vann stor anslutning bland det franska katolska prästerskapet. Boken sattes på Index (se d. o.), och ett påvligt brev fördömde a. 1899. — Litt.: A. Houtin, ”L’américanisme” (1913). S.N. Amerikanismer, språkv., för amerikanskengelska språket egendomliga ord och uttryck. Bland typiska skiljaktigheter från det i England talade och skrivna språket kunna följande anföras. I amerikanskt skriftspråk kvarleva i England föråldrade el. dialektala ord (t.ex. / guess för l suppose, jag förmodar, fall för autumn, höst); av engelskt material ha nya ord och uttryck bildats (t.ex. amer. corncob, majskolv, av eng. corn, säd, och cob, klump; amer. backwood, urskog, av eng. back, bakre, och wood, skog). Engelska ord ha antagit nya betydelser (t.ex. amer. lumber, timmer, eng. skräp); ord och uttryck ha lånats från andra språk, spec. från spanska, holländska, iriska samt från indianska språk. Dessutom företer amerikanskt uttal åtskilliga egendomligheter, t.ex. benägenhet för nasalering. — Litt.: H. L. Meneken, ”The American language” (1922); R. H. Thorn-ton, ”An American glossary” (1912); H. E. Palmer, J. V. Martin & F. G. Blandford, ”A dictionary of English pronunciation with American variants” (1926). N.C. Amerikani'st, forskare, som studerar de amerikanska folkens etnografi, arkeologi och språk, särsk. från tiden före Amerikas upptäckande. Sedan 1875 hållas med regelbundna mellanrum amerikanistkongresser, den 10:e i Stockholm 1894, den 21 i Göteborg 1924. N.C. Amerikanska arbetarförbundet, se American federation of labor. Amerikanska frihetskriget, se Nordamerikanska frihetskriget. Amerikanska höns, se T a m h ö n s. Amerikanska inbördeskriget, se Nordamerikanska inbördeskriget. Amerikanska kolonisationssällskapet, se L i-b e r i a. Amerikanska litteraturen, se Förenta staterna, litteratur. Amerikanska partiet, seAmericanparty. Amerikanska rapphöns, de från Nordamerika till vårt land införda virginska t a n d-vaktlarna (se d.o.). Amerikansk bokföring, se Bokföring. Amerikansk bäckröding, fiskart, se S a 1 velin u s. Amerikansk duell, överenskommelse mellan tvenne personer att den, som förlorar vid lottdragning, före en viss tidpunkt skall beröva sig livet. Jfr Duell. [O.K-gh.] Amerikansk retusch, benämning på med aerograf (se d.o.) framställd retusch (se d.o.), speciellt för reproduktionsändamål. J.K. Amerikanskt lejon, se Puma. Amerikanskt lotteri, gängse benämning på ett slags utlottning, vanl. inom en trängre krets, varvid lotterna numreras 1—99 och varje lottägare betalar det öretal, som motsvarar det dragna numret. Jfr Lotteri. C.V.J. Amerikapokalen, ett vandringspris för kapp segling mellan stora jakter, utsatt första gången 1851 för tävlan i England, varvid det vanns av amerikanska skonaren ”America”. Th. Liptons jakt ”Shamrock IV” och ”Resolute” i tävlan om Amerikapokalen. England har därefter 12 gånger, senast år 1920, förgäves sökt återerövra pokalen. Före sistnämnda år tävlades med jakter med en vattenlinjelängd av 90 fot; dessa voro de största kutterriggade jakter, som byggts. Senaste tävlingen år 1920 ändrades bestämmelserna, för uppmuntrande av en sjödugligare båttyp och för minskning av byggnadskostnaderna, till en föreskrift om en vattenlinjelängd på o. 75 fot, mätning enl. den amerikanska mät-ningsregeln (se Mätningsregel). Utmanaren skall på egen köl segla över Atlanten. Måtten för den senaste pokalförsvararen, ”Resolute”, voro: längd över allt = 32,412 m., längd i vattenlinjen = 22,sso m., deplacement — 106 ton, segelarea = 875,2 kvm. — För erövrande! — 877 — — 878 —-