AMERIKAS FÖRENTA STATER av Amerikapokalen har särsk. den engelske tekungen Thomas Lipton offrat stora summor genom att de sista fyra gångerna utmana om densamma. T.Hrn. Amerikas förenta stater, se Förenta staterna. Amerikas konfedererade stater, Confederate States of America, union av nordamerikanska stater 1861—65, bildades 1861 av Syd-Carolina, Mississippi, Florida, Alabama, Georgia, Texas och Louisiana på en kongress i Montgomery (Alabama), sedan dessa stater på gr. av meningsskiljaktigheter med de nordliga staterna utträtt ur Förenta staterna (U.S.A.). Senare inträdde i konfederationen Nord-Carolina, Virginia, Arkansas och Tennessee. Den reella orsaken till utträdet var att sydstaterna började bli underlägsna nordstaterna; den närmaste anledningen var negerfrågans utveckling och Lincolns val till president 1860. Den formella motiveringen till utträdet låg i en av sydstaterna omfattad statsrättslig teori, enl. vilken unionsförfattningen inga hinder lade för staternas utträde ur U.S.A. Denna teori hade även omfattats av vissa extrema nordstatsmän, och vid sydstaternas utträde önskade ett stort parti i de n.ö. staterna, att U.S.A. utan vidare skulle erkänna A. k. s. Utvecklingen ledde emellertid snart till det nordamerikanska inbördeskriget. Kongressen för A. k. s., som 21/s 1861 beslöt att flytta huvudstaden till Rich-mond (Virginia), valde till president Jefferson D a v i s (se denne) och antog 8/2 1861 en provisorisk författning, n/3 s.å. en definitiv, som senare bekräftades genom folkomröstning. Den var nästan ordagrant överensstämmande med U.S.A :s författning; endast en del av den politiska utvecklingen betingade förändringar gjordes, och staternas makt pointerades något starkare. Anledningen till att man så utan vidare kunde antaga U.S.A:s författning var, att man ansåg sig själv alltid ha handlat i överensstämmelse med dennas rätta tolkning. Den nya författningen blev aldrig helt tillämpad; kriget nödvändiggjorde centralisation av makten hos presidenten; kongressens sammanträden måste ofta hållas för slutna dörrar. A k. s. förde kriget med beundransvärd uthållighet; ekonomisk underlägsenhet, som snart ledde till finansiell kris och slutl. medförde verklig nöd i A. k. s., avgjorde emellertid kriget till fiendens förmån, varefter A. k. s. och dess institutioner upphörde av sig själv. — Litt.: J. Davis, ”The rise and fall of the confederate government” (2 bd, 1881). — Jfr Förenta staterna, historia och Nordamerikanska inbördeskriget. S.Bln. A'meiTmg, Friedrich von, österrikisk porträttmålare (1803—87), tog intryck av Lawrence i London och H. Vernet i Paris, målade först historiska tavlor, sedan porträtt och var ända in på 1850-talet en av de mest ansedda porträttmålarna. [A-f N.] A'merongen, by i prov. Utrecht, Nederländerna. På godset A. bodde kejsar Vilhelm II 1918—20. A'mersfoort [-fårt], stad i prov. Utrecht, Nederländerna, vid den lilla floden Eem, 40 km. s.o. om Amsterdam; 36,637 inv. (1928). A. har livlig handel med jordbruksprodukter och kreatur. Tillverkning av bomulls- och yllevaror; bryggerier och garverier. M.P. Amery [eTmari], Leopold Charles Maurice Stennet t, engelsk politiker (f. Ametistkristaller. 1873), var 1899—1900 huvudkorrespondent till ”Times” i Sydafrika och utgav ”Times history of the South African war”. A. invaldes i underhuset 1911, var sjöminister 1922—24 i ministären Bonar Law-Baldwin och inträdde i Bald-wins andra ministär hösten 1924 som kolonialminister. T.E-r. Amesbury [3'mzbari], industristad i n.ö. Massachusetts, U.S.A., på gränsen till New-Hampshire; 10,036 inv. (1920). J.C. Amesha Spe'ntas [ame'fa] (pehlevi Amahras-pand, nypers. Amschaspand), i mazdaismen namn på en klass gudomligheter, vilkas ledare är Ahuramazda, den högste guden. De äro till antalet 6 och utgöra personifierade abstrakta begrepp. A. äro en utpräglad nyskapelse av Zarathustra; de folkliga gudarna gjorde han till A:s fiender. I vad mån A.-föreställningen influerat de bibliska ärkeängeltyperna torde ännu vara en öppen fråga. C.F. A meta-affär (ital. a meta, till hälften), handelsv., överenskommelse mellan två per — 879 — — 880 —