AMFIBOLMINERAL soner el. firmor att i en gemensam affär dela vinst och förlust lika. Kallas även k o n-sortialaffär (se d.o.). E.K. Ameta'bola kallas de insekter (se A p t e r y-gonea), som ha en direkt utveckling, d.v.s. som icke genomgå någon förvandling. Motsats: metabola (se d.o.). H.W-n. Ameti'st, miner., en som halvädelsten brukad varietet av kvarts (se d.o.), vanl. utbildad i korta kristaller, mest pyramider, av violett el. blåaktig färg, i regeln förekommande på hålrum i bergarter och ofta i agatmand-lar. A. är på gr. av sitt billiga pris en mycket använd halvädelsten. Genom glödgning förlorar den sin färg och blir gul, grön el. färglös och användes då som ersättning för topas och smaragd. [Æ.A.G.] Ametropi'. ögats normala förmåga att avbilda ett föremål på näthinnan kallas e mmetro p i. Avvikelser från detta tillstånd benämnas a. och innefatta närsynthet, översynt-het och astigmatism (se d.o.). E.M.P.W. A mezza voce [mä'dza vå'èe] (ital.), med halv röst. Se Mezza voce. Amfi' (grek.), i sammansättningar: å ömse sidor, på två sätt, tve-, dubbel-. Amfiara'os, grek, myt., son till Oikles och Hypermestra, far till Alkmaion och Amfilochos (se dessa). A. var en berömd siare, deltog i kalydonska jakten och i argonauternas tåg. Han ville ej deltaga i de sjus tåg mot Tebe, emedan han förutsåg företagets olyckliga utgång och sin egen död, men tvingades därtill Amfibisk växt, Cardamine parviflora, t. v. landform, t. h. vattenform. Amfiblastula. av sin maka, Erifyle, vilken med Harmonias halsband blivit bestucken av Polyneikes. A. överlämnade hämnden på Erifyle åt Alkmaion. Zeus lät A. under flykten från Tebe försvinna i jorden. I Oropos fanns ett åt A. helgat tempel (Amfiareion) med ett berömt drömorakel. [WJV.] Amfi'bier (grek, amfi', på två sätt, och bios, liv), eg. djur, som kunna leva både på land och i vatten. Se Groddjur. — Amfibiologi', läran om a. AmfFbiskt levnadssätt säges en växt- el. djurart föra, som lever både på land och i vatten. — Amfibiska växter visa ofta olikheter, alltefter som de leva på land el. i vatten, och anpassa sin organisation för de ändrade yttre förhållandena. H.W-n. Amfibla'stula, benämnes hos vissa svamp djur ett utvecklingsstadium, i vilket larven består av två olika partier, ett främre med små flimmer-celler och ett bakre med stora korniga celler. H. W-n. Amfiboli' (grek. amfiboli'a}, dubbeltydighel med därav följande begreppsförväxling. Ss. filosofisk fackterm förekommer ordet bl.a. hos Diogenes Laèrtios (se denne) och Kant (se denne), vilken i läran om ”reflexionsbe-greppens a.” nagelfar en rad egenartade be-greppsförväxlingar, vartill särsk. Leibniz (se denne) gjort sig skyldig. A-fN. Amfiboli'1, amfibolskiffer el. h o r n-bländeskiffer, benämning på mörka, skiffriga, hornbländerika bergarter. A. övergår stundom till hornbländegnejs, förekommer ganska allmänt i vårt land, såväl i urberget som i fjällformationerna. K.A.G. Amfibolmineral [-båT-] el. h o r n b 1 ändemineral höra till de vanligaste bergartsbil-dande mineralen och ingå ganska rikligt särsk. i metamorfa bergarter, de kristallinska skiffrarna. De bilda en väl avgränsad grupp av metasi-likat (se K i s e 1 s y r a) av växlande sammansättning, med kalcium, magnesium, järn och lerjord som baser, samt understundom mangan och natrium. Deras färg är mycket växlande, vit, grå, brun samt grön och stundom nästan svart. Hårdheten är ej större, än att de repas av kniv. De låta lätt klyva sig efter genomgångar med en vinkel av 124°, medan pyroxenmine-r a 1 e n, som förete många analogier med a., ha en vinkel av 88° mellan genomgångarna. — 881 — — 882 —