AMICUS PLATO gravurna. Fyllda med olivolja och dekorerade med målade figurer samt ofta försedda med inskriften ”Ett av prisen från Aten”, skänktes dylika amforor ss. pris åt segrarna vid de pa-nateneiska festspelen (s.k. panateneiska pris-amforor). Ss. rymdmått var en romersk a. o. 26 1., ung. 1 kubikfot. H.Sj. Anifote'r, se ,A m f o 1 y t. Amha'ra, prov, i Abessinien kring Tanasjön; huvudstad Gondar. A. var självständigt rike 1833—53 under Ras Ali. Aniha'riska språket, en semitisk dialekt i Abessinien, som från prov. Amhara utbrett sig över stora delar av landet och efterträtt etiopiskan ss. dess officiella språk. A. är näst arabiskan det mest utbredda semitiska språket. Såväl i lexikaliskt som syntaktiskt avseende har amhariskan mycket starkt påverkats av hamitiska språk. — Litt.: F. Præto-rius, ”Die amharische Sprache” (1879); C. H. Armbruster, ”Initia amharica” (1908—20). [G.O-r.] Amherst [ä'mast]. 1) Handelsstad i Nova Scotia, Canada, nära gränsen till New Brunswick; 9,998 inv. (1921). — 2) Stad i Massachusetts, U.S.A., ö. om Connecticut river; 5,550 inv. (1920). I A. ligger Amherst college och staten Massachusetts’ lantbruksskola. J.C. Amherst [ä'mast|. 1) J e f f r e y A., baron A., engelsk militär (1717—97). A. blev av William Pitt d.ä. utsedd till ledare för den ex pedition, som 1758 sändes till det franska Nordamerika. Sedan han s.å. intagit Louisbourg på Cape Breton vid inloppet till S:t Lawrence-viken och general Wolfe 1759 segrat vid Que-bec, fullbordade A. genom intagandet av Montreal (1760) Canadas erövring. Han utnämndes nu till generalguvernör över det brittiska Nordamerika, men blev redan 1763 återkallad på gr. av okloka åtgärder mot infödingarna, vilka förblivit Frankrike trogna. Sedan 1776 pär, blev A. fältmarskalk 1796. R.G. 2) William Amhurst Tyssen-, baron A. of Hackney, engelsk antikvitetssamlare (1835— 1909), medlem av parlamentet 1880—92, berömd för sina storartade samlingar av bl.a. gamla böcker och handskrifter. A. förvärvade sålunda under sina vidsträckta resor i Egypten en betydande och högst värdefull kollektion grekiska och egyptiska papyrer (Amherst-papyrerna; den egyptiska delen utg. av P. E. Newberry och W. E. Crum 1900, den grekiska av B. P. Grenfell och A. S. Hunt, 2 bd, 1900—01). A. uppträdde också som författare och översättare. W.N. Ami' (fra. amict, uttalat ami', eg. ”det som är kastat omkring”), ytterhalsduk, i franskan om ett slags katolskt linnemässkläde. Ami' (fra.), vän. A'mia, ett fisksläkte, som vanl. räknas till ganoidernas ordn. Se G a n o i d e r. Amia'nt, miner., se Asbest. Amici |ami'èi], Giovanni B a 11 i i t a. ita liensk astronom, fysiker och botaniker (1786 —1863), prof i astronomi och direktör för observatoriet i Florens. A. är berömd genom sina uppfinningar och konstruktioner av optiska instrument, ss. spegelteleskop, anordning för bestämning av ljusstyrkan hos ett astronomiskt objekt med dubbelbilder, en polarisationsapparat, ett mer och mer fulländat mikroskop och ett immersionsobjektiv m.m. Med tillhjälp av dessa instrument utförde A. betydelsefulla astronomiska och botaniska undersökningar. A.L-dh. Amicis [ami'cis], Edmondo de, italiensk förf. (1846—1908). Under några år ägnade sig A. åt militäryrket men tog 1871 avsked för att helt hänge sig åt litteraturen. Han hade då redan publicerat sina ”Bozzetti della vita militäre” (”Skisser ur militärlivet”). Nu företog han åtskilliga resor och besökte Spanien, Frankrike, Holland, England, Marocko och Sydamerika, vilka län der han skildrade i böcker. Det är dessa reseskildringar, som jämte pojkboken ”Cuore” (1886, sv. övers. ”Hjärtat på rätta stället”) gjort A. känd utanför Italien. A.Sj. Ami'cus och Ame'Iius, medeltida saga om två trofasta vänner, som uppoffrade sig för varandra och genom sin stora inbördes likhet kunde företräda varandra. Sagan träffas tidigast på latin men har sedan 1000-taIet varit känd och omtyckt hos de flesta västerländska folk i olika bearbetningar på vers och prosa och ansluten till olika diktcyklar. Så träffas den i en fornfransk chanson de geste från 1200-talet (utg. av K. Hofmann 1852) och i dramatisk form i ”Un miracle de nostre dame d’Amis et Amille” från 1300-talet. 1 Norden träffas den dels ss. isländsk saga (utg. av E. Kölbing 1874 i ”Germania”), dels på svenska i den legendariska, från lågtyska översatta berättelsesamlingen ”Siælinna thröst” (”Själens tröst”, utg. av G. E. Klemming i ”Samlingar utg. af Svenska fornskriftsällska-pet”, 19, 1871—73). v.S-w. Ami'cus Plato, sed magis ami'ca ve'ritas (lat.), ”Platon (är mig) kär, men mera kär — 889 — — 890 —