AMUR är dock isbelagd o. 225 dagar i sitt nedre lopp. Dess utlopp i det grunda Ochotska havet samt dess sandbankar utgöra också stora nackdelar. Viktigare hamnstäder äro Nikolajevsk, Chaba-rovsk och Blagovjestjensk. — 2) Delområde i ö. ryska Asien; 402,224 kvkm.; 445,965 inv. (1926); ingår i Yttersta östern-området (se d.o.). — 3) Distrikt inom A. 2); 224,300 kvkm.; 395,555 inv. (1926). — 4) A. el. Heilung-k i a n g, den nordligaste och största av Man-churiets tre provinser; c:a 525,750 kvkm.; 2,500,000 inv. Huvudstad är Tsitsikar, 30,000 inv. H.S-n. Amu'r, numera mindre brukligt namn på växter, som innehålla det välluktande ämnet kumarin (se d.o.), ss. arter av sötväppling, myskmadra m.fl. Se även Amurgräs. O.Gz. Amu'rgräs, benämning på skilda arter av Från nedre Amur. gräs, som efter torkning sprida doft av kumarin (se d.o.), ss. vårbrodd och myskgräs. O.Gz. Amu'rjärnvägen, benämning på järnvägssträckan Kujenga—Chabarovsk, n. om Amur-floden. Framdragandet av järnvägen på n. sidan av denna flod ingick i den ursprungliga byggnadsplanen för den Sibiriska järnvägen. Planen frångicks emellertid, sedan tillstånd erhållits att framdraga banan direkt till Vladivostok tvärs igenom Manchuriet. Dess ö. del från denna stad till Chabarovsk (Ussuri-banan) var emellertid redan då fullbordad. Efter rysk-japanska kriget 1904—05 återupptogs den gamla planen, och 1908 påbörjades byggandet av A. från Kujenga vid sibiriska järnvägens bibana Kajdalovsk—Strejetensk. Den naturliga leden, Sjilka- och Amurfloder-nas dalgångar, undveks emellertid på gr. av strategiska skäl, och A. går på ett avstånd av mellan 20 och 150 km. från floderna. Arbetet i det bergiga och otillgängliga området var ytterst mödosamt. Järnvägen, som enl. beräkningar skulle ha varit färdig 1912, fullbordades först 1916 med öppnandet av Chabarovsk bron (2,598 m. lång) över Amur. A., som är 2,020 km. lång, genomlöper områden rika på kol och guld och har haft till följd en livlig kolonisation av området intill banan. H.S-n. Amusi' (grek. amusi'a), oemottaglighet för konstnärlig skönhet, brist på bildning. Inom medicin och psykologi angiver a. en sjukligt stegrad oförmåga alt uppfatta och igenkänna tonförbindelser. — A m u's i s k, obildad. A-f N. Amyeli', foster med ofullständig ryggmärg el. saknande sådan. Amygdali'n, C20H2 NO11, förekommer i bittermandel, ett flertal fruktkärnor, i bark, blad och blommor av körsbär, i bladen av körs-bärslagern. Pulvriserad bittermandel är luktfri, men utröres pulvret med vatten, sönderdelas det bittra amygdalinet av en enzym-artad beståndsdel i mandeln, emulsin, i ben-saldehyd, C6Hg. COH, blåsyra, HCN, och druvsocker, C„Hn„O„, enl. fr rmeln C H NO + + 2H„O = CftH . COH + 2C H O + HCN; till följd härav uppträder lukten av bittermandelolja (blåsyra). [E.M.P.W.] Amygdali'tis, inflammation i mandlarna, hals-fluss. Amy'gdalus, växtsläkte, tillhörande fam. rosväxter, underfam. stenfruktväxter (se d.o.). Amy'klai, forntida stad i Lakonien, strax s. om Sparta, med betydande rester av den my-kenska kulturen. I A. hade Apollon en helgedom; här var också Hyakinthos’ (se denne) grav belägen, och här firades årl. Hyakinthierna. W.N. A'mykos, grek, myt., son till Poseidon och nymfen Melie, konung över bebrykerna, var en väldig knytnävskämpe, med vilken varje till hans land kommande främling måste kämpa, A. besegrades slutligen av Polydeukes, en av argonauterna. W.N. Amy'kos, annan benämning på a s e p t i n (se d.o.). Amy'I, den envärda atomgruppen CgHir Amyla'cea, stärkelserika ämnen. Amy'laceta't, ättiksyreamylester, C5H1:l . OCO . CH3, en färglös vätska, svårlöslig i vatten, men i alla förhållanden blandbar med alkohol, eter och ättiketer, kokar vid 139° C., luktar likt päron och användes därför ss. päronessens. A. framställes genom att upphetta en blandning av 1 del amylalkohol, 1 del isättika och % del koncentrerad svavelsyra några timmar vid 100°, varefter den utfälles med vatten. Dess huvudanvändning är ss. lösningsmedel för lacker och celluloid (zaponlack); dessutom använder man den i fotometrien till hefnerlam-pan (se d.o.) för att erhålla ljusstyrka av normalenhet. Lj. Amy'lalkohol, CgH1:lOH, förekommer i åtta olika former (se I s o m e r i), av vilka den van — 943 — — 944 —