AN Amæba polypodia i sex på varandra följande delningsstadier. d.o.), sammanföras till ordn. Amæbi’na. De utmärkas av att kroppsformen är starkt föränderlig, skal och skelettbildningar saknas; ställförflyttningen försiggår genom skenfötter (pseudopodier). Dessa, som ha olika form hos skilda släkten och arter, äro i regel täml. grova. Kroppsplasman visar hos många en klar, genomskinlig ytterplasma, och en kornig innerplasma, vari en, två el. mera sällan flera blåsformiga kärnor ligga. En el. flera sammandragbara blåsor finnas hos alla a. utom hos de i havet levande och de parasitiska formerna. Näringsupptagandet och utstötandet av obrukbara ämnen sker var som helst på kroppens yta. Förökningen försiggår därigenom att moderdjuret delar sig i två el., ss. stundom sker, i många dotterdjur. I samband härmed delar sig även kärnan. Befruktning har iakttagits hos en del former av a. A. ha en kosmopolitisk utbredning, förekomma i havet och i sötvatten, i fuktig jord och på fuktig mossa. Många föra ett parasitiskt levnadssätt. — Vanl. särskiljas 5 släkten, av vilka följande två äro viktigast. Släktet Amæ'ba omfattar stora (ända till % mm.), fritt levande former och släktet Entamæ'ba parasitiska former. Dessa senare äro utbredda inom alla djurklasser och förekomma huvudsaki. i tarmen. I tjocktarmen hos människan finnes en ofarlig art, E. coli, icke sällsynt. En annan art, E. dysente'riæ, Entamæba coli. förorsakar hos människan inom de tropiska och subtropiska trakterna en svårartad dysen-teri. H.W-n. An, inledande märke vid varje ny post å räkning; i sht förr även i bokhålleri som beteckning av kreditorn el. av ett konto; jfr Kredit och Per. Ana' (grek.), på, upp, uppå; i sammansätt ningar: upp, uppför, t.ex. Anabasis (se d.o.), även: åter-, om-, t.ex. anabaptister (se d.o.). — Farm., ofta tecknat ä el. ää: lika mycket av vartdera slaget, d.v.s. av beståndsdelar i ett läkemedel. E.Hqt -ana (i a na), tillagt ett person- el. ortnamn, betecknar samlingar av yttranden (bon-mots, sentenser m.m.), anekdoter, skrifter o.s.v., som avse el. härröra från personen el. orten i fråga, t.ex. Tegnériana, Stockholmiana. Samlingar av det förstnämnda slaget, s.k. Ana, voro mycket omtyckta under 1600- och 1700-ta-len. — Litt.: A. F. Aude, ”Bibliographie criti- Anabaptisterna Jan van Leiden och Bernhard Knipperdollinck. que et raisonnée des Ana fran^ais et étrangers” (1910). E.Hqt. Anabæ'na, ett släkte trådformiga, blågröna alger, som förekomma fritt svävande (plankto-niskt) i sött och bräckt vatten, där de stundom uppträda i vegetatiönsfärgande högproduktion (se Vattenblomning). Vissa hithörande arter leva symbiotiskt i slemfyllda hålor i Azo'l-la och vissa levermossor. Se Blågröna alger och A z o 11 a. L.G.S. Anaba'ntidæ, ett släkte benfiskar. Se K 1 ä t-terfiskar. AnabaptFster el. vederdöpare, i allm. motståndare till barndopet, vilka därför företaga omdop av vuxna. Med a. menas särsk. revolutionärt-spiritualistiska rörelser under reformationstiden, av vilka de mest framträdande voro ”Zwickauprofeterna” och döparrörel-sen. De förra hade till ledare Thomas Münzer (se denne), evangelisk predikant i Zwickau, vil- — 947 — — 948 —