ANAHUAC och den överkänslighet, idiosynkrasi (se d.o.), som vissa personer visa mot en del födoämnen, ss. ägg, skaldjur, jordgubbar m.m. Hit räknas även vissa former av astma samt hösnuva och några andra sjukdomstillstånd. A.Fl. Anaga'Ilis, växtsläkte. Se Rödarv. Anagly'fer, stereoskopiskt upptagna bilder, av vilka den ena är tryckt i rött och den andra i blått. Betraktas bilderna genom en a n a g ly-f o n, d.v.s. ett par glasögon med ett blått och ett rött glas, ser man en stereoskopisk bild i svart. A.L-dh. Anagni lana'ni], stad i prov. Roma, mellersta Korabsiden till Anagnis katedral. Italien, 60 km. o.s.o. om Rom. 6,300 inv. (1927). A. grundlädes 487 och var under medeltiden ofta påvarnas residens. Från denna tid stamma katedralen och statyn över Bonifatius VIII, vars födelseort A. är. Under striderna mellan påve och kejsare härjades A. flera gånger. M.P.;N.H-g. Anagnos, Mikael (Michel), nordamerikansk blindpedagog (1837—1906), f. i Grekland, först tidningsman och politiker, kom därigenom i beröring med det amerikanska blindväsendets grundläggare S. G. Howe, vilken 1867 kom till Grekland för att med vapen och pengar stöda kretensernas strävan till förening med Grekland. A. följde s.å. Howe till Förenta staterna, äktade senare dennes dotter och infördes av Howe i arbetet för blinda. Efter Howes död 1876 var han i 30 år ledare för U.S.A:s främsta blindanstalt, Perkins institute. A. sam-manbragte en fond för tryckande av böcker i blindskrift, införde kindergarten och elementarundervisning för blinda, författade 30 årsredo-görelser, som behandla alla olika sidor av blindpedagogiken, utgav vidare ”Education of the blind” m.fl. arbeten, även talrika ungdomsböcker för blinda. A. ledde Helen Kellers (se denna) uppfostran. G.A.J. Anagnost [-gnå'st] (grek, anagno'stes}, föreläsare. Anago'gisk bibeltolkning (till grek, anagoge', upplyftande), en särskild slags tolkning av bibeln inom el. jämte den allegoriska (se All e-gorisk bibeltolkning). Enl. a. ha orden utom den bokstavliga även en andlig, eskato-logisk-mystisk betydelse, syftande på den himmelska världen (t.ex. Jerusalem, himmelen). G.Bsm. Anagra'm (grek. ana'gramma, till anagra'fein, skriva upp), bokstavslek, bestående i en omflyttning av bokstäverna el. stavelserna i ett ord. A. har kommit från österlandet, varifrån det blev vidare spritt av de judiska kabbalisterna; det brukades ofta under 1500- och 1600-talen och är ännu använt vid bildandet av pseudonymer el. vid tankelekar. Jfr Palindrom. [W.N.] Anagy'ris, växtsläkte, tillhörande fam. balj-växter. A. fæ'tida, buske i Medelhavsområdet. Hela växten illaluktande; bladen verka avförande, fröna åstadkomma uppkastningar. [A.V-e.] Anahita (Anahita, grek. Anaitis}, i mazdais-men (se d.o.) namn på en gudinna, vars egentliga namn i Avesta är Aredvi Sura Anahita, ”den mäktiga, obefläckade Aredvi” (se A r e d v i). A. är vattnets, speciellt det fruktbargörande vattnets gudinna, sekundärt även fruktbarhetens gudinna överhuvud. A. har med säkerhet varit en i Iran även utom mazdaismen hyllad gu-domstyp, vars dyrkan därifrån spridde sig över Västern. I den fornarmeniska religionen intog hon en synnerligen framskjuten ställning; i Mindre Asien dyrkades hon som det heliga vattnets gudinna och identifierades med Kybele. Grekerna identifierade henne med Artemis (”den persiska Artemis”) el. Afrodite. I det romerska riket stod hennes dyrkan i nära samband med Mitrakulten. C.F. Anahu'ac, ”i el. nära vattnet”, del av mexikanska centralplatån, mellersta Mexiko, mellan vulkanerna i s. och höjderna kring Huehuetoca i n. De lägsta delarna av de flacka bäckena intagas av Chalco-, Xochimilco-, Texcoco-, Zum-pango-, Xaltocan- och Cristobalsjöarna, som genom sprängd tunnel avvattnas till Panuco-floden. G.N. — 953 — — 954 —