ANALOGIBILDNING sis endast anslag. I metriken har termen införts av G. Hermann. Hj.G. Ana'l, som har avseende på ändtarmsöpp-ningen (anus). Ana'latresi', missbildning, bestående i frånvaro av analöppning. Beror på att fostrets ändtarm ej som normalt -öppnat sig utåt kroppsytan, utan kvarstår som ett omedelbart ovan huden blint slutande rör. Barn, som födas med denna missbildning, dö inom de närmaste dagarna efter förlossningen, om ej ett kirurgiskt ingrepp göres. A.-U. Analci'm, mineral, som tillhör zeolitgruppen (se Zeolitei) och är ett vattenhaltigt natri-umaluminiumsilikat i stora reguljära kristaller, färglösa, vita, röd- el. gråaktiga; förekommer i biåsrum i eruptiva bergarter, basalt, melafyr etc., t.ex. på Island och Färöarna. K.A.G. Anale'cta Bollandia'na, kyrkohistorisk urkundsamling, som utgives av Bollandisterna (se d.o.) sedan 1882. S.N. Anale'kter (grek. ana'lekta), samling av valda stycken av en el. flera författare, av ett tidevarvs litteratur o.d. Analepti'k (till grek. ana'lepsis, återvinnande av hälsa), läran om patientens förhållande tiden närmast efter en sjukdom (konvalescensen). Anale'ptika, upplivande medel, t. ex. kamfer, eter, mysk, ammoniak. Analfabe't (till grek, nekande an och alfa'be-tos, alfabet), den som ej förstår alfabetet; person, som ej kan läsa el. skriva. Innebörden av begreppet a. fattas olika i olika länder; så räknas i Schweiz till analfabeter de, som visserligen förstå bokstavstecknen, men ej kunna läsa; ibland räknas som analfabeter de ortodoxa judar, vilka endast kunna läsa det hebreiska alfabetet, liksom också de, som endast behärska de dövstummas och de blindas teckenspråk. Då även vid uppgörande av statistik över analfabeter olika länder tillämpa olika åldersgränser, måste de ofta förekommande uppgifterna om dylik statistik tagas med försiktighet. Det framgår dock av tillgängliga siffror, att analfabeterna i Skandinavien, Tyskland, Frankrike, Hölland samt bland den vita befolkningen i Förenta staterna, Canada, Australien och Nya Zeeland f.n. utgöra ett försvinnande fåtal. — Vid de i Sverige senast (1925—26) företagna proven på de värnpliktiges förmåga att läsa och skriva befanns det, att bland o. 34,000 man 19 saknade kunskap i läsning och skrivning, d.v.s. de kunde endast med möda och stapplande läsa i bok med vanlig text och antikva tryckstil samt visserligen måhända skriva sitt namn men icke ens efter föreskrift skriva en mening. 30 hade god el. någorlunda god färdighet att läsa men sakna de kunskap att skriva. Omvända förhållandet: förmåga att skriva, oförmåga att läsa iakttogs däremot icke. W.N. Ana'lfena, hos många fiskar förekommande oparig fena på buksidan av stjärtregionen bakom analöppningen. Ana'lfistel, ändtarmsfistel, en i anslutning till en inflammatorisk process i ändtarmsregio-nen uppkommen fistelgång. Kan sluta blint utåt el. inåt el. också bilda en kommunicerande kanal mellan ändtarmslumen och ytterhuden. Förekommer övervägande hos män. Tuberkulos process i ändtarmsslemhinnan synes ofta föreligga. Behandlingen är kirurgisk: klyvning av fistelgången. T.S-g. Analge'n, bensanalgen, k i n a Igen, 1 a-b o r d i n, ett kinolinderivat, smärtstillande medel vid reumatism och neuralgi. Användes nu mera sällan. J.H. Analgesi', a n a 1 g i, förlust av smärtförnimmelser, mestadels på vissa kroppsdelar, särsk. på huden; därvid kan känselsinnet antingen bortfalla el. finnas kvar. [E.M.P.W.] Ana'Ikörtlar, sådana körtlar, som hos många insekter och däggdjur mynna i el. nära vid analöppningen. H.W-n. Analog [-lå'g] (grek. ana'logos, överensstämmande), likartad, jämförlig, motsvarande. Analogi' överensstämmelse. Jur., se A n a 1 o-gisk lagtillämpning. — Matem., se Proportion. — Biol. A. benämnes det förhållande, då hos skilda djur — el. växtformer — finnas organ, som ha samma funktion utan att ha utvecklats ur motsvarande embryonala anlag. Ha de däremot samma embryonala ursprung, säges h o m o 1 o g i föreligga, även om de ha olika funktion. Analoga organ äro t.ex. vingarna hos insekter och fåglar. De förra ha uppkommit ss. veck av huden, de senare äro till flykt utbildade extremiteter. H o-m o 1 o g a organ åter äro fåglarnas vingar och frambenen hos däggdjuren. Båda organen äro extremiteter, som utbildats från motsvarande embryonala anlag. H.W-n. Analogi'bevis el. a n a 1 o g i s 1 u t, en slutsats grundande sig på överensstämmelsen mellan tvenne företeelser i vissa avseenden. Därifrån ”sluter” man sig så till, att de också överensstämma i vissa andra. T.ex. Jorden är bebodd, Mars visar likheter med jorden, alltså är även Mars bebodd. En sådan slutsats är aldrig logiskt tvingande utan alltid endast sannolik och leder därför lätt vilse. Försiktigt använt utgör dock a. ett viktigt hjälpmedel i forskningens tjänst. — Litt.: H. Höffding, ”Begrebet Analogi” (1923); W. Johannsen, ”Falska analogier” (1917). A-fN. Analogi'bildning, soråkv., bildandet av ett — 957 — — 958 —