ANALYTISK KEMI undersökas. Så har fjärdegradskurvor-nas teori, påbörjad redan av Euler och Cra-mer, även om den kan sägas vara känd till sina huvuddrag, långt kvar till den fullständighet, som utmärker teorien för andra- och tred-jegradskurvor. De många kända kurvorna av ännu högre gradtal tillhöra som regel speciella kategorier, och detsamma är fallet med i geometrien studerade, icke algebraiska (transcen-denta) kurvor, vilka genomgående blivit av intresse på gr. av särskilda samband och till-lämpningar, t.ex. exponential- och t r i g o-n o m e t r i s k a kurvor, spiraler etc. 1 den analytiskarymdgeometriens vanligaste koordinatsystem (först föreslaget av van Schooten 1657) bestämmas punkters lägen i rymden genom de längder x, y, z, som avskäras på tre mot varandra vinkelräta axlar av mot dessa axlar dragna perpendiklar genom punkten. Rymdgeometrien visar stora formella likheter med den plana geometrien. En ekvation av första graden i x, y och z motsvarar sålunda alltid ett plan; allmänt representerar en ekvation i de tre variablerna en y t a i rymden. Den utomordentligt viktiga teorien för andragradsytor låter sig utvecklas i nära anslutning till andragradskurvornas teori. Den plana algebraiska kurvan ger allmänt förebilden till den algebraiska ytan. Tillämpningen av den högre analysens metoder leder till rymdkurvornas och ytornas mycket betydelsefulla och omfattande differentialgeometri. Det analytiska betraktelsesättet har inom den egentliga geometrien ej mera den enarådande ställning, som det länge intog under intrycket av det nya hjälpmedlets överlägsna effektivitet. Icke desto mindre förblir Descartes’ upptäckt en av matematikens mest fruktbärande. Icke minst gäller detta för dess tillämpningar; för mekanik och teoretisk fysik betyder koor-dinatgeometrien den grundläggande och oumbärliga hjälpvetenskapen (se K i n e m a t i k, Mekanik och Vektor). Z-n. Analytisk kemi, läran om de teoretiska grunderna för och utförandet av kemiska analyser. Se A n a 1 y s 2). Analytiskt omdöme, se Omdöme. Ana'Iöppning, se A n u s. Anamalai f-lål'] el. A n a i m a 1 a i (”Elefantberget”), bergskedja i s. Främre Indien, i tribu-tärstaten Travancore på de av Palghat-passet s. om Nilgiribergen avbrutna V. Ghats. Högsta toppen är Anamudi (2,694 m.ö.h.), tillika den högsta i s. Indien. A. har yppig växtlighet med teakträd och kryddväxter. M.P. Ana'mbasöarna, en grupp av små öar i S kinesiska sjön, 250 km. n.o. om Malackas sydspets mellan 2° 40' och 3° 30' n.br.; 673 kvkm.; c:a 3,200 inv. Den nordligaste ön, Pulo Mata, har god hamn. Invånarna äro till största del malajiska fiskare, ögruppen lyder under det nederländska residentskapet Riau. M.P. AnamesFt, en bergart. Se Basalt. Anami'rta, växtsläkte av fam. Menisperma' • ceæ, trädartade slingerväxter, inhemska i Främre Indien och på malajiska öarna, med hjärtlika blad, små enkönade blommor i täta klasar och njurlika frukter. A. co'cculus, som växer på klippiga kuster, har röda, i torkat tillstånd gråbruna stenfrukter (kockelskorn, fisk- el. luskorn), vilka innehålla ett starkt gift, pikrotoxin, som i Indien begagnas som bedövningsmedel, särsk. vid fiskfångst, ävensom på gr. av sin beska smak ss. tillsats till öl i st.f. humle. Fettet i de oljerika fröna har användning vid tillverkning av ljus. O.Gz. Anamne's (grek. ana'mnesis, hågkomst), med., en sjukdoms förhistoria, vilken läkaren tar reda på för att diagnosticera sjukdomen; denne befattar sig alltefter omständigheterna med de omedelbart föregående störningarna el. med längre tillbaka liggande fakta (den sjukes föregående liv, de anhörigas hälsotillstånd o. s.v.). [E.M.P.W.] Ana'mnesis (grek., hågkomst, erinring). Uttrycket användes av Platon, när han talar om, hur vi återerinra oss de i en föregående tillvaro skådade idéerna, t.ex. då någon genom eftersinning letar ut, hur stor sidan skall tagas, om man vill göra en kvadrat dubbelt så stor. Detta är att ”upphämta vetande ur sitt eget inre”, men det som därvid försiggår, skulle vi snarare kalla en slutledning (beroende på logiskt sammanhang) än en erinring (beroende på association), varför också Plotinos, nyplato-nismens grundare, ej ansåg termen a. fullt lämplig. Ordet motsvarar närmast, vad vi kalla logiskt minne. H.L. Ana'mnia, en grupp (fiskar och amfibier) bland ryggradsdjuren, hos vilka icke någon a'mnion (se d.o.) utbildas under fosterutvecklingen. Se Fosterhinnor. Anamorfos [-få's], det förhållande, att hos många leddjur (särsk. hos kräftdjuren) den ny-kläckta larven har ett färre antal kroppsseg-ment än i fullbildat tillstånd och att under den senare utvecklingen nya segment tillkomma. Se Holomorfos. H.W-n. A'nanas, växtsläkte av fam. Bromelicdceæ med 6 i tropiska Amerika inhemska arter, samtliga örter med styva, tandade, läderartade blad, oregelbundna blommor i axlik blomställning och bärlika frukter, vilka sammanväxa med varandra och med stammen till en köttig, kottelik fruktställning, i spetsen krönt av ett bladbärande skott. A. sati'va, ananas, vildväxande i Väst- — 967 — — 968 —