AN APA Ana'pa, hamnstad och badort i Nordkauka-sien, s. om Kuban-flodens utlopp i Svarta ha-set; 13,264 inv. (1926). H.S-n Anapai't, ett ryskt mineral, i vackra ljusgröna kristaller. A:s kemiska sammansättning är (Ca,Fe)3(POJ2, 4H2O. H.W-n. Anape'st (grek. ana'paistos, omkastad, omvänd), benämning på en versfot, som består av tre stavelser med tonvikten på den sista (^ w -). A. är alltså en omvänd daktyl (-^w). I sv. vers förekommer a. vanl. i omväxling med jam-ben (^-). Ren anapestisk vers är sällsynt, Ett exempel på rent anapestiskt versmått har man i Tegnérs romans ”Vikingabalken” i ”Frit-hiofs saga”, där varje versrad består av 7 ana-pester: Nu han svä/vade kring/ på det öds/liga hav/ han for vi/da som ja/gande falk/. Alb.N. Anaphe [-a'fe], ett afrikanskt nattfjärilsläkte, närmast befryndat med tandspinnarna (se d.o.). Larverna leva i kolonier och spinna stora gemensamma nästen. Försök ha gjorts, ej utan framgång, att tekniskt utnyttja deras vävnader till silkesfabrikation. E.D-r. Anaplasti'k, plastisk kirurgi, som har till ändamål att återställa kroppsdelarnas normala form. Anaptomorphus [-å'rf-], ett utdött släkte bland halvaporna. Av en del forskare anses det stå i genetiskt samband med de högre aporna. H.W-n. Anapty'chia, lavsläkte av fam. Physcia'ceæ med ask- el. brungrå, bladlik, i kanten trådlikt flikad bål. A. (Phy'scia) cilia'ris, hårlav, förekommer allmänt på barken av fritt stående träd, särsk. asp, mera sällan på stenar och klippor. O.Gz. Anaradjapura, stad på Ceylon, se A n u rad-ha p u r a. A'narisfjällen, fjällmassiv på gränsen mellan Undersåkers och Hallens socknar i s.v. Jämtland. Högsta toppen är St. Anahögen, 1,423 m.ö.h.; n. om St. Grönklumpen (1,203 m.) finnes ett storartat isälvsdelta. H.S-n. A'narjokki, fi. I n a r i j o k i, Tanaälvens ö. källflod, bildar under större delen av sitt lopp gräns mellan Norge och Finland. Se även T a n a. J.C. Anarki' (grek. anarchi'a), regeringslöshet, laglöshet, tillstånd i ett samfund, då antingen icke någon styrande makt finnes el. den, som finnes, saknar nödig myndighet. Jfr Anarkism. — A n a'r k i s k, laglös. [A-/ N.] Anarki'sm, en politisk riktning, vars anhängare, anarkister, eftersträva avskaffandet av allt statstvång till förmån för individens största möjliga rörelsefrihet. Den förste förkunnaren av en modern a. är den engelske förf. W. Good- win, men dess grundläggande teoretiker är den franske socialrevolutionäre tänkaren P. J. Proudhon (se denne). Tysken K aspar Schmidt (Max Stirner) företrädde en radikalt individualistisk a., medan ryssarna Bakunin och Kra-potkin (se dessa) gåvo rörelsen en socialistisk riktning. Den förres idéer vunno anhängare inom den första Internationalens vänsterflygel, och den senare vann anseende som den moderna a:s främste vetenskaplige representant. Hans framtidsideal är en fri federation av små kommunistiska samhällen. En mera individualistisk riktning har företrätts av skriftställare som Mackay och Landauer; Leo Tolstoj (se denne) företrädde en egenartad religiös a. Medan vissa anarkister vädja till den moraliska övertygelsen, rekommendera andra efter föredöme från Bakunins lärjunge Netjajev våldet som kampmedel (handlingens propaganda). Jfr Attentat. G. A. AnaTrhichas, havskattsläktet (se d.o.). Anartri' (till grek, nekande an och arthron, led, lem), språkrubbning genom muskelförlamning i tungan, gommen el. läpparna. Anas, gräsandsläktet, ett släkte inom under-fam. Anati'næ\ se Änder, egentliga. Anasa'rka (fullständigt Hydrops anasa'rca, hudvattensot), ödem i huden. Se Vattensot. Anaspi'da benämnes en grupp utdöda, primitiva fiskar; levde under silurtiden, äro de äldsta kända ryggradsdjuren. De saknade pa-riga fenor, men hade heterocerk (se d.o.) Rekonstruktion av Lasanius, tillhörande Anaspida. stjärtfena och vanl. en liten ryggfena. Det inre skelettet är oförbenat. Por- el. spring-formiga gälöppningar på sidorna bakom huvudet. Deras organisation i övrigt är föga känd. De viktigaste formerna äro Birke'nia och Lasa'nius från övre silur i Skottland samt Pterole'pis från silurlager vid Oslo. H.W-n. Anasta's (grek, ana'stasis), uppståndelse, återuppståndelse; även om uppstigande el. tillfrisknande efter en svår sjukdom. Anasta'sia, helgon, martyr i Sirmium under Diocletianus. Festdag: 25/i2. Attribut: kors, även krona. T.S-d. Anastasia'nska lagen, Lex anastasia'na, ett av den romerske kejsar Anastasius 506 utfärdat påbud, att den som köpt en fordran, icke fick hos gäldenären indriva mera, än köparen betalt därför. Regeln har sedan gått igen i de land, — 971 — — 972 —