ANCKARSVÄRD Anckarström i maskeraddräkt. Gravyr. hade icke något större intresse för studier, men den franska upplysningsfilosofien och revolutionen torde dock ha medverkat till hans hat mot Gustav III. Liksom många andra adelsmän hatade A. konungen, emedan denne 1789 utvidgat konungamakten, men A. var ingalunda någon demokrat. En resa, som A. jämte sin hustru och en v. auditör Runeberg sommaren 1790 gjorde till Gotland, kom ytterligare att öka hans förbittring. Både A. och Runeberg fällde på Gotland förklenande ord om konungen och krigsmakten och talade om faran från Rysslands sida. Yttrandena tolkades ej utan skäl som landsförrädiska, så mycket mer som kriget med Ryssland pågick. Efter återkomsten till Stockholm fingo A. och hans kamrat stämning att infinna sig i Visby, och när de ej brydde sig om att resa, hämtades de av polismyndigheterna men återfördes sedan till Stockholm, där de försattes på fri fot. Målet slutade med frikännande — efter A:s död — närmast till följd av bristande bevisning. A:s hat mot konungen stegrades emellertid, och tanken mognade att röja ”tyrannen” ur vägen. A. anförtrodde sig nu åt Claes Horn och Adolf Ludvig Ribbing, vilken sistnämnde närmast var den, som uppgjorde planerna för mordgärningen. Den gamle generalen Pechlin uppeldade de missnöjda men aktade sig för att blotta sig. Både Ribbing och A. lurade, ehuru förgäves, under riksdagen i Gävle på konungen. Mordgärningen utfördes av A. under maskeraden på operan 18/s 1792; 29/s avled konungen till följd av attentatet. Den pistol, varmed A. skjutit denne, hade han omedelbart efter dådet kastat från sig; den anträffades och igenkändes som A:s, varefter han strax häktades. Sina medbrottslingar röjde han icke, men de blevo ändock upptäckta, och en vidlyftig process följde, vars protokoll och handlingar äro tryckta. Det framgår av dem, att A. blott var ett verktyg för de samman-svurna och ej var invigd i deras författnings-planer. A avrättades 27Ii. — Litt.: S. Elkan, ”Anckarström” (1910; flera senare uppl.), vilken skildring ehuru rent skönlitterär ger en god psykologisk analys och målande tidsbilder. S.S. Anckarsvärd, adlig ätt, inflyttad från Frankrike vid 1600-talets mitt med hugenotten Abraham Couchois, vars sonson, bruksägaren Johan Pettersson C., gav släktnamnet den för svenskt uttal bekvämare formen Cosswa och blev far dels till nedannämnde A. 1), adlad 1772, friherre 1805, greve enl. R. F. § 37 1809, vilkens ättegren utgick 1878, dels till kapten-mekanikus, slutl. överdirektören vid dockbyggnaderna i Karlskrona Magnus Cosswa, 1787 adlad och adopterad på sin brors namn och nummer; från den senare stammar den nu levande ättegrenen. G.Cqt. Anckarström skjuter Gustav III på operamaskeraden. Samtida engelsk gravyr. — 987 — — 988 —