ANDALUSIT Festklätt andalusiskt par till häst. förvandlat till ett småkulligt landskap. S. härom reser sig Betiska kordilleran (se d.o.), som veckats under tertiärtiden. Genom förkastningar, i s. delen (kristallina zonen) tvärbrott och i n. delen (sedimentära zonen) längdbrott, har kordilleran uppdelats i många kedjor, av vilka Sierra Nevada med Mulhacén är högst (3,481 m. ö.h.). Bland floderna må nämnas Rio Tinto, Guadalquivir med bifloden Genil, Guadalete, Guadalhorce, Guadalféo och Rio Almerfa. I A. härskar Medelhavsklimat. Målaga har 12,«° i medeltal för dec. och 26,i° för juli och Granada (670 m. ö.h.) 6° i medeltal för jan. och 25,2° för juli. Ärliga nederbördsmängden utgör 61 och 50 cm. för resp, städer. Växtvärlden ut-göres av macchiavegetation, buskar av Quercus coccffera, Eri'ca arbo'rea, Geni'sta cine'rea m.fl. samt stäpper. I bergen förekommer skog sparsamt av tall, kastanj och ek. Till skogs-gränsen vid c:a 2,000 m.ö.h. når Pinus pyre-na'ica. Skogar av korkek förekomma i prov. Cådiz. Espartogräset, Macro'chloa tenaci' ssima, växer på stäpperna. Nederbörden är flerstädes otillräcklig för åkerbruk. De ovannämnda floderna möjliggöra konstbevattning på stora om- Andalusisk lantgård. råden, som förvandlats till väl odlade slätter (huertas el. vegas). Vetearealen i prov. Granada är till över Vs konstbevattnad. Utom spannmål odlas citroner och apelsiner i prov. Granada, vin i Huelva, Cådiz och Sevilla, oliver särsk. i Jaén, Cordoba och Sevilla, sockerrör i Granada, Målaga och Almeria. Antracit och stenkol brytes i Cordoba, järnmalm i Almeria och kopparmalm i Huelva. Av större betydelse är dock brytningen av blymalm i Jaén (vid Linares) och Cordoba. A:s industriområden äro Målaga, Almeria och Sevilla-Cördoba. Av industrigrenar må nämnas kopparhytteindustri i prov. Huelva, bomullsspinnerier i Sevilla och Målaga, sidenindustri i Sevilla, maskinindustri i Målaga och Sevilla, skeppsvarv i Cådiz, korkindustri i Huelva, porslinsindustri i Sevilla, cementindustri i Målaga, kemisk industri i Sevilla och Cordoba, sockerindustri i Granada och tobaksindustri i Sevilla och Cådiz. De förnämsta hamnarna äro Huelva, Sevilla, Cådiz, Målaga och Almeria. — Andalusierna äro uppblandade med moriskt blod. I Alpujarras (se d.o.) leva ännu tämligen oblandade avkomlingar av morerna. — Gibraltar (se d.o.) tillhör England. G.N. Historia. Redan fenicierna kände till A. (Tartessus). Under den romerska erövringen Andalusit uppdelad i stycken. fick landet sin prägel av erövrarfolkets kultur. Vid början av 400-talet genomtågades A. av vandalerna (därav namnet Vandalita el. Vanda-lusia), som följdes av västgöterna. 711 erövrades landet av araberna. När Abd-ar-Rahman 756 grundade emiratet Cordoba, blev A. huvudlandet. Med rikets sönderfall förlorade A. i betydelse, och 1492 föll Granada i Ferdi-nands och Isabellas våld, varefter A. som självständigt land försvinner ur historien. Dock var A. änd;< till 1833 administrativt uppdelat i kungadömen. Efter franskt mönster infördes sedan departementsindelningen. N.H-g. Andalu'sler, andalusiska höns, se Hönsraser. Andalu'siska veckbergen, se Betiska kordilleran. AndalusFt, mineral, aluminiumsilikat, Al2SiO5, bildande långa rombiska prismor av askgrå, gröngrå el. rödgrå färg, som förekomma mest i gnejs och ler- el. glimmerskiffer och ofta bildats genom kontaktmetamorfos (se M e-tamorf os). I metamorfiska bergarter förekommer ofta varieteten kiastolit (se d.o.). — 997 — — 998 —