ANDERNA där det skiljes mellan själ och a. som mellan det empiriska och det principiella själslivet: Gud inblåste sin ande, ruach, i människan, och hon blev en levande själ, nefesch. Tager Gud denna ruach från människan, dör hon (Psalt. 104:29). Samma föreställning uppträder i Eddan, där Oden inblåser a. i människan, motsvarande ordets grundbetydelse (an, blåsa). I den tredelning av själslivet, som gnosticismen uppställde efter platonsk förebild, blev själen, psyche, det naturliga själslivet, underordnat a., pneuma, gudskunskapens organ, som uppnåddes genom tro och invigning och skänkte det eviga livet. Aposteln Paulus hade samma uppfattning, och denna har i sina huvuddrag fasthållits av kyrkan. Denna religiösa psykologi förutsätter föreställningen om att gudomen själv är a., och denna föreställning finnes redan i primitiva religioner, där de översinnliga varelserna tänkas som demoniska och nyckfulla andar, ofta knappast möjliga att skilja från de naturkrafter, djursjälar o.d., som omgiva människorna ss. fientliga el. vänliga makter (se Animism). övergången till högre gudomligheter, tänkta ss. andar, är naturlig, liksom det är självfallet, att monoteismen alltid tänker sig Gud som a., antingen en personlig a. (se T e i s m) el. opersonlig (se Panteism). Kristendomen har preciserat detta sitt gudsbegrepp i Joh. 4:24. Därjämte hyste apostlatiden föreställningen om en helig a. (pneuma ha'gion) ss. en den första församlingens immanenta kraftkälla, förfogande över mirakulösa krafter. I Hebr. evang. omtalar Kristus denna pneuma som ”min moder”, en föreställning, som kvarlevde i syrisk kristendom och i manikeismen och som troligen har varit medverkande vid madonnakultens utveckling. I kyrkoläran ingick pneuma hagion i det trinitariska gudsbegreppet som tredje person i treenigheten. Edv.L. A'ndebu, hd i Vestfold fylke, s. Norge; 184,u kvkm.; 2,694 inv. (1920). H.S-n Andedop, religiös term, som f.n. har aktualitet inom pingströrelsen (se d.o.) och därmed besläktade rörelser. I sin lära om a. hänvisa pingstvännerna till Apg. 2: 1 ff., Luk. 3: 16 o.a. bibelställen. A. åtföljes i regel av extatiska förnimmelser och anses vara ett fullkomligare andligt stadium, än vad vattendopet innebär. S.N. Andelsförening, förening ställd på andelar; se Kooperation. Andenes, hd i Nordland fylke, n.v. Norge, n. delen av Andöy, Vesterålen; 70,24 kvkm.; 2,213 inv. (1920). H.S-n. Ander, Knut, grafiker (1872—1908). Efter en femårig vistelse i Amerika studerade A. vid Konsthögsk. 1905 och var elev av A. Tallberg. Han har huvudsaki. gjort sig känd som originell och karaktärsfull etsare. — Litt.: A. Tallberg, ”Knut A.” (1913). G.V. Ander, A 1 o y s, bömisk operasångare, tenor (1817—64). A. tillhörde från 1845 hovoperan i Wien och gästspelade å ett flertal europeiska sångscener (i Stockholm 1855 och 1856). Hans mjuka, lyriska tenorstämma förskaffade honom samtidens stora beundran. Hans sångar-bana avklipptes av en sinnessjukdom. G.M. Anderberg, Axel Johan, arkitekt (f. ”/n 1860), studerade 1880—84 vid Tekniska högskolan i Stockholm och 1884—86 vid Konsthögskolan. A. har utfört ritningar till operahuset, Maria församlingshus och Oskarsteatern i Stockholm, teatrar i Norrköping, Linköping och Kristianstad, Dahlgrenska stiftelsens byggnad och Johannes kyrka i Malmö, Naturhistoriska riksmuseets och Vetenskapsakad:s byggnader i Frescati samt ombyggnaderna av Uppsala uni-v.-bibl. G.WJW. Anderberg, Adolf Elias, konstforskare (f. 17A 1885), fil. d:r vid Lunds univ. 1915, programchef vid Radiotjänst i Malmö sedan 1925, konsthandlare. A. har utgivit flera konsthistoriska arbeten, ss. ”Skånska triumfkrucifix” (1915), ”Carl Fredrik Hill”, 1 (1928) och ”Anders Kallenberg” (1928). E. Wrgl. Anderberg, Gustaf Alfred Rudolf, psykolog (f. 6/i 1892), fil. d:r i Lund 1918, docent i psykologi och pedagogik 1918—27, folkskoleinspektör i Trälleborg 1927. A., som är en av de skarpsinnigaste företrädarna för den sta-tistiskt-experimentella psykologien i vårt land, har, jämte ett flertal kritiska uppsatser ägnade intelligensmätningens grundfrågor, utgivit följande skrifter: ”Kvantitativ bestämning av ett kortvarigt arbetes inverkan på ett efterföljande” (1918), ”Psykologi och annonsering” (1920), ”Grunddragen av det svenska tekniska undervisningsväsendets historia” (1921) samt ”Experimentell intelligensundersökning” (1928), vari han med stöd av sina egna undersökningar vänder sig kritiskt mot bottenskoleidén och 1927 års skolreform. A-f N. A'nderlecht, v. förstad till Bryssel; 73,172 inv. (1927). Textilindustri, järngjuterier, bryggerier, oljeraffinaderier m.m. M.P. Anderlo'ni, P i e t r o, italiensk kopparsticka-re (1784—1849), elev av Longhi. A:s stick efter Rafael och Tizian utmärka sig för uttrycksfullhet och mästerlig stoffbehandling. G V. A'ndermatt, by och vintersportort i kantonen Uri, Schweiz, i Reuss’ övre dalgång, 1,444 m.ö.h.; 986 inv. (1920). I A. mötas vägarna från Furka-, S:t Gotthards- och Oberalppassen. J.C. A'nderna, spa. Cordilleras de los Andes, jo — 1001 — — 1002 —