ANDERSSON dier till Sveriges historia 1230—1436” (doktors-avh. 1928) och medverkar under sign. 1. A. i ”Svensk uppslagsbok”. S.Bln. Anderson, John, brittisk forskningsresande (1833—1900), deltog i expeditioner till Väst-kina och Burma. Bland hans skrifter märkas ”A report on the expedition to western China via Bhamo” (1871) och ”Mandalay to Momien, a narrative of the two expeditions to western China of 1868 and 1875” (1876). [E.D-r.] Anderson, Rasmus Björn, norsk-ame-rikansk förf, och publicist (f. 1846), prof, i nordiska språk i Madison 1875—83, amerikansk minister i Köpenhamn 1885—88, utger sedan 1898 en norsk-amerikansk veckoskrift ”Amerika”; har sedan 1865 genom tidningsartiklar, övers, och egna skrifter gjort nordiskt kulturliv känt i Amerika. Skrifter: ”America not discovered by Columbus” (1874), ”Norse mythology” (1875), ”Viking tales of the North” (1877), en studie över Tegnérs ”Frithiofs saga” med övers, av den gamla sagan, ”Life story of Rasmus B. Anderson” (1915), en självbiografi. H.E. Anderson, Mary, nordamerikansk skådespelerska (f. 1859). A. debuterade 1875 och firade sedan 1885 även i England triumfer med sina av sällsynt sköna yttre företräden understödda och av äkta temperament burna framställningar särsk. av Sha-kespeares hjältinnor, bland vilka Julia i ”Romeo och Julia” och Hermione i ”En vintersaga” under olika perioder räknades som hennes glansroller. G.K-g. Anderson, Sherwood, amerikansk förf. (f. 1876). A. är mest bekant genom ”Wines-bury, Ohio” (1919) och ”Dark laughter” (1926, sv. övers. ”Mörkt skratt”, 1928). Sin egen historia ger han i ”A storytellers story” (1924). Han skildrar gärna det omedvetna driftlivet med dess omotiverade impulser och låter detta ofta trium- fera över kulturlivet. H.L. Anderson, A m o s Valentin, finländsk närings idkare (f. 1878), har på ledande plats medverkat i olika försäkringsbolag, boktryckerier m.m., grundare och utg. av tidskriften ’ Mer-cator” sedan 1906, riksdagsman (Svenska folkpartiet) sedan 1922, ansvarig huvudred, för ”Hufvudstadsbladet” i Helsingfors sedan 1923; ordf, i Stiftelsen för Svenska teatern i Helsingfors 1928. A. har utgivit bl. a. ”Den svenska Älandsexpeditionen” (1919). G.Cqt Andersson, Otto Emanuel, finländsk musikforskare (f. 1879), studerade först vid Helsingfors musikinst. och var därefter en tid verksam som lärare därst. Sedan 1908 har A. bedrivit studier i folklore och musikhistoria; blev fil. d:r 1923 och innehar sedan 1926 Robert Mattssons professur i musikvetenskap och folkdiktsforsk-ning vid Åbo akad. 1906 grundade han föreningen Brage (se d.o.), vars ordf, och körledare han sedan dess varit. I A:s litterära produktion, vilken företrädesvis behandlar finsk musikhistoria och folklore, märkas ”Inhemska musiksträvanden” (1907), ”Musik och musiker” (1917), ”Martin Wegelius” (1918), ”Johan Josef Pippingsköld och musiklivet i Åbo 1808—27” (1921), ”Stråkharpan” (1923, disp.), ”Runeberg och musiken” (1925). A. har dessutom grundat tre musiktidskrifter, skrivit en mångfald värdefulla uppsatser samt samlat och utgivit gamla svensk-finska och estländska folkvisor och danser. A. har även framträtt som tonsättare (motett, romanser m.m.) och som dirigent vid sång- och musikfester. A. medverkar under sign. O.A-n i ”Svensk uppslagsbok”. G.M. Anderson, Benjamin, amerikansk nationalekonom och bankman (f. 1886). A. har huvudsakligast behandlat penningteoretiska spörsmål, bl.a. i sitt 1917 utg. arbete ”The va-lue of money”. T.E-r. Andersson, F r i d o 1 f, finländsk musiker, organist och körledare (f. 1888). Efter sex års studier vid Helsingfors musikinst. var A. en tid medlem av Helsingfors stadsorkester. Han överflyttade 1914 till Lovisa som reselärare vid östra Nylands sång- och musikförbund och kvarstår fortfarande i denna tjänst, den första i sitt slag i Finland. Här har han verkat som instruktör och ledare för ända till 10 blandade körer årl. och varit huvudledare vid förbundets sång- och musikfester. Numera är han även klockare-organist i Lovisa och en av de — 1033 — — 1034 —