ANDERSSONSKA MINNESFONDEN främsta ledarna inom den nyligen uppkomna kyrkosångsrörelsen i det svenska Finland. O.A-n. Anderssonska minnesfonden. 1922 donerade kompositören Knut Andersson (se denne) 5 mill. kr. till minne av sina föräldrar, byggmästaren Jolian Andersson och Terese Andersson, att av Karolinska inst:s lärarkollegium förvaltas under namn av ”Stiftelsen Terese och Johan Anderssons minne” med uppgift att verka för ”lidandets — det kroppsliga såväl som det därav som följd uppkomna själsliga — lindrande, botande och förekommande genom såväl vetenskaplig forskning som ock praktiska åtgärder”. Behörighet att väcka förslag ang. anslag tillkommer professorer vid Karolinska inst. samt vid de svenska universitetens medicinska fakulteter ävensom ledamöter av centralstyrelsen för Sveriges läkarförbund. P.M.S. Anderstorp, s:n i Västbo hd, Jönköpings län, ö. om Gislaved; 95,07 kvkm., därav 92,70 land; 2,038 inv. (1928: 22 inv. pr kvkm.); 6,12 kvkm. odlad jord (1919; 6.5 °/o av landarealen), 75,19 kvkm. skogs- och hagmark, men en stor del därav är mossmark. Större delen av Stormossen ligger inom A. Vid A:s stationssamhälle finnas fabriker med tillverkning av jordbruksmaskiner, järntråd, takspån m.m. Pastorat: Reftele och A., Västbo kontrakt, Växjö stift. J.C. Andesi'n, mineral av fältspatgruppen. Se F ä 11 s p a t. Andesi't, yngre vulkanisk bergart med por-fyrisk el. nästan tät struktur; grundmassan är i regel rik på glas, och i densamma finnas urskilda kristaller av plagioklas, hornblände och augit, mera sällan hypersten och glimmer. Även finnas surare, kvartshaltiga andesiter, kvarts-andesiter el. daciter. A. förekomer även i glasiga modifikationer, obsidian- och pimpslen-aktiga. En stor mängd av såväl de tertiära som de recenta vulkanernas lavor äro andesi-tiska. I Sverige har man vid Dellensjöarna i Hälsingland funnit en a.; denna anses vara av tertiär ålder och skulle liksom ryoliten (se d.o.) vid sjön Mien i s. Småland och basalterna i Skåne (se Skåne, geologi) vara bevis för att i relativt sen geologisk tid verksamma vulkaner funnits i vårt land. K.A.G. Andfrid (äldre sv. and, skörd, i bl.a. skörde-and- samma stam som i ty. Ernte), ett forn-svenskt laguttryck för skördefrid, då det ej var tillåtet att lagsöka; förr även om lagligen skyddad fred under skördetid o.d. Jfr Frid. E.Hqt. Andfåglar, Ana'tidæ, även benämnda gåsfåglar, Anse'ridæ, en fam. inom ordn. Anseri- fo'rmes, gåsliknande fåglar. Till fam. a. höra svanar, sporrgäss, hönsgäss, egentliga gäss, dykänder, egentliga änder, åränder och skrakar (se d.o.), vilka alla stundom sammanfattas under beteckningen Lamelliro'stres, sil-näbbade simfåglar. Härunder inräknades tidigare även flamingon (se d.o.). A. ha platt, framtill med en nagel försedd näbb. Innanför kanterna i både över- och undernäbben sitta tvärställda hornskivor. De tre främre tårna äro förenade med simhud. Jämte a. räknas till ordn. Anserifo'rmes blott den lilla sydamerikanska gruppen värnfåglar (se d.o.). E.D-r. Andi'ra, tropiskt växtsläkte, tillhörande fam. baljväxter. O. 25 arter, högväxta träd, de flesta i Amerika, några få i Afrika. A. ara-ro'ba i Brasilien avsöndrar i håligheter inuti stammen en gul massa, s.k. krysarobin (se d.o.). A.V-e. Andiro'baolja, fett ur fröna av ett träd, Cara'pa (se d.o.). Andizjan [-za'n]. 1) Distrikt i republiken Uzbekistan, ryska Asien; 7,680 kvkm.; 794,519 inv. (1926). — 2) Stad i distriktet A., i närheten av Syr-darjas översta lopp; 73,465 inv. (1926). A. är slutpunkt på den Transkaspiska banan samt utgångspunkt för flera viktiga vägar. Betydande handels- och fabriksstad (bom-ullsväverier). —A. var till 1500-talet huvudstad i riket Fergana och övergick 1875 i rysk ägo. Staden förstördes fullständigt genom en jordbävning 1903. H.S-n. Andjakten börjar enl. nu gällande bestämmelser 18/7 i Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län, u/a inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län jämte Särna och Idre socknar av Kopparbergs län samt Vs inom övriga delar av landet. Jakttiden avslutas 15/u i hela riket. — Det är huvudsakligast gräsanden, som är föremål för jakt, övriga andarter skjutas endast mera tillfälligtvis I vassbevuxna sjöar och vattendrag bedri-ves a. mest som ett slags drevjakt, varvid någon skytt följer stranden och de övriga befinna sig i båtar, som på linje stakas genom vassen. Ibland kunna även skyttar utposteras i förhåll vid uddar och pass, där de uppskrämda änderna flyga förbi el. vid på förhand upphuggna gator i vassen. På större mader och flyn kan även jagas med stående hund. Längre fram på hösten skjutas änderna ”på drag”, då de från de vattendrag, där de hålla till om dagarna, i skymningen flyga upp till åkrar el. mader för att beta. — Till andjakten hör en god fågelhund, som gärna går i vatten och är säker apportör, då annars de nedskjutna fåglarna kunna vara svåra att finna. Skad- — 1035 — — 1036 —