ANDRA KAMMAREN Andra livgrenadjärregementets fana. grundlagen och gled småningom över till högern. — Stor vältalare, klartänkt och skarpsynt, ägde A. utpräglade ledaregenskaper, men var högdragen, stel och självsäker, dessutom obeslutsam och tvekade stundom i avgörande ögonblick att taga ansvaret. — Litt.: ”Brevvex-ling mellem A. og Krieger ... 1864” (utg. 1894) samt under A. 2) nämnda arbeten. C.V.J. 2) P o u 1 A., den föregåendes son, ämbetsman, historiker (1843—1928), amtsforvalter i Skanderborg 1889—94, etatsråd. Som forskare har A. ägnat sig åt 1800-talets danska historia och huvudsaki. sysslat med faderns politiska verksamhet. Utom en levnadsteckning i 4 bd, ”Geheimekonferensraad C. C. A.” (1897—1912), utgav A. ”A. og Fællesforfatningen” (1903), ”A. og hans Opfindelse Forholdstalsvalgmaa-den” (1905, 2 Opl. 1907) samt moderns, ”Ge-heimeraadinde A:s politiske Dagböger” (3 bd, 1914—20), vilka innehålla viktiga bidrag till faderns historia. A. har även framträtt som skönlitterär förf. (”Via Appia”, 1882—89). — Hans stora originalitet tog sig bl.a. uttryck i ett testamente, som förutom en rad betydande donationer till olikartade ändamål innehöll en samling ”Overraskelser” till personer, som berett honom någon glädje el. konstnjutning. C.V.J. Andra kammaren, benämning på en av folkrepresentationens avdelningar i Sverige (se Riksdag) och Holland (holl. Tweede Kamer) samt före världskriget i tyska staterna Baden, Hessen, Sachsen och Württemberg ävensom i rikslandet Elsass-Lothringen. J.E.N. Andrake, hanne bland änder. Se Anka. Andra livgardet, se Göta livgarde. Andra livgrenadjärregementet leder sitt ursprung från 1500-talets Östgöta ryttare, ur vilka uppstod Östgöta kav.-reg., vars tidigaste hand lingar äro från år 1625. Regementet deltog i 16- och 1700-talens samtliga krig. 1791 förenades det med Östgöta inf.-reg. till en livgre-nadjärbrigad, vars rusthållsfördelning det utgjorde. Genom denna brigads delning uppstod 1816 A. 1., vilket erhöll sitt värnpliktiga manskap från ö. delen av Östergötlands och n. delen av Kalmar län. Till år 1922 vapenövades regementet på Malmen och inflyttade nämnda år i nya kaserner i Linköping. Regementets fanor upptogo segernamnen Wallhof 1626, Breitenfeld 1631, Lützen 1632, Oldendorf 1633, Wittstock 1636, Leipzig 1642, Golombo 1656, Gnesen 1656, Warschau 1656, Fredriksodde 1657, Tåget öfver Bält 1658, Klissow 1702, Warschau 1705, Malatitze 1708, Svensksund 1790. Med genomförandet av 1925 års härordning har reg. fr.o.m. 1928 sammanslagits med Första livgrenadjärregementet till Livgrenadjärregementet. E.O.B. Andrarum, s:n i Albo hd, Kristianstads län; 48,74 kvkm. (allt land); 1,077 inv. (1928; 22 inv. pr kvkm.), 17,58 kvkm. åker (1919; 36,i °/o av arealen), 17,65 kvkm. skogs- och hagmark. Pastorat: A. och Eljaröd, Albo och Järre-stads kontrakt, Lunds stift. — A:s alunbruk, Skandinaviens äldsta, privilegierades 1637. Grundare var Jockum Beck, en dansk adelsman, vilken emellertid kom på obestånd, så att bruket från år 1652 till större delen befann sig i händerna på B:s och hans arvingars kreditorer. I början av 1700-talet till-löste sig Kristina Piper huvudparten; det har sedan dess tillhört det Piperska fideikommisset. Förutom tjänstemän och hantverkare sysselsattes år 1647 23, 1671 116 och 1732 205 arbetare. Totala folkmängden var år 1766 899, 1890 173 personer. Årsproduktionen, 1647 beräknad till 87 ton, har i medeltal utgjort åren 1682—91 367,8, 1692—1762 (22 pannor) 649,4 (år 1728 högst 834,5), 1763—87 392,s, 1788— Andra livgrenadjärregementet. Minnessten i Linköping, inflyttad från Malmen, där den restes 1891. — 1051 — — 1052 —