ANDREAS den äldsta nordiska kyrkans prelater. I lärdom är han obestridligt sina två företrädare på Lunds ärkebiskopsstol, Eskil och Absalon, överlägsen. I övrigt kunna vi på gr. av det bristande källmaterialet icke bilda oss en lika klar bild av A. som av hans företrädare; hans verksamhet synes emellertid giva vid handen, att han ss. statsman kan ställas vid sidan av Absalon, ss. kyrkofurste vid sidan av Eskil. — Litt.: F. Hammerich, ”En Skolastiker og en Bibelteolog fra Norden” (1865); O. Ryd-beck, ”Ärkebiskop Andreas Sunessons grav i Lunds domkyrka” (1926). S.Bln. Andreas av Regensburg, historieskrivare, sedan 1410 kanik i Regensburg, författade ”Chronica de principibus terræ Bavarorum”, ett för husiterkrigens historia värdefullt arbete. [S.BZn.] Andreas, Friedrich Carl, tysk filolog (f. 1846), e.o. prof, i Göttingen 1904, en av nuti-tidens främsta representanter för den iranska filologien. Bland de många uppslag, varmed han riktat forskningen, må nämnas hans teorier om den arsakidiska Avestaredaktionen (se Avesta) och om avestiskans ljudsystem, distinktionen mellan nord- och sydpehlevi samt upp täckten av sogdiskan, varjämte många snillrika rön kommit den iranska epigrafiken och pa-leografien till godo. En tillsammans med F. Stolze 1879—82 företagen resa i Persien resulterade i det storslagna verket ”Persepolis” (2 bd, 1882). C.F. Andreaskors, lat. crux decussa'ta, ett kors med snett ställda balkar (X). Enl. legenden skall aposteln Andreas ha lidit martyrdöden på ett sådant kors. Andreaskorset stod högt i ära, emedan det påminde om den första bokstaven i Kristi namn (grekiskt /, chi). Se Kors. [W.N.] Andreasmynt, mynt med den helige Andreas’ (se denne) bild. Bland a. märkas flandriska gulden från slutet av 1400-talet samt från slutet av 1600- och början av 1700-talet ryska dukater, olika braunschweigska och hannove-ranska mynt (främst taler). N.L.B. Andrée, Elfrida, tonsättarinna (1841— 1929), elev av Musikaliska akad., avlade organistexamen därst. 1857, utbildade sig vidare under ledning av bl.a. L. Norman, H. Berens och J. Fr. Berwald, företog därefter studieresor i utlandet, var från 1867 i mer än ett halvt sekel verksam som organist vid Göteborgs domkyrka (vårt lands första kvinnliga organist). Kompositioner: kammarmusik, balladen ”Snöfrid” (solo, kör och orkester), orgelsymfonier, en svensk mässa (soli, kör, orgel, harpa och stråkorkester), visor m.m. A. gjorde en betydelsefull insats i det göteborgska musiklivet, bl.a. som ledare av de s.k. folkkonserterna därst. G.M. Andrée, Salomon August, ingenjör, fysiker, nordpolsfarare (1854—97). A. var apo-tekarson från Gränna, ägnade sig åt teknolo Andrées ballongexpedition: från v. Svedenborg (suppleant), Strindberg, Andrée och Frænkel. giska studier och tjänstgjorde 1876—80 på olika mekaniska verkstäder, vistades 1876 i Amerika, var 1880—82 anställd vid Tekniska högsk., därefter chef för Patentbyråns tekniska avd., vilken titel senare ändrades till överingenjör vid Patent- och registreringsverket. Dessutom — 1063 — — 1064 —