ANDREE verkade A. som överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan 1884—89 och företog studieresor utomlands. A., som tidigare ägnat sig åt undersökningar över olika byggnadsmate-rialiers värmeledningsförmåga, gjorde som deltagare i den meteorologiska expeditionen till vor och flytbojar, av vilka några under årens lopp hittats. Det sista säkra budskapet, en duv-post, avsänd kl. 12,so, meddelade, att man då befann sig välbehållen på 82° 2' n.br. och 15° 5' ö.l. med god fart åt ö.s.ö. Två dagar senare såg en om expeditionen okunnig holländsk Startplatsen på Danskön med ”örnen” i ballonghuset. Spetsbergen 1882—83 viktiga iakttagelser rörande luftelektriciteten och jordmagnetismen. — Redan i Amerika hade A. blivit intresserad för luftsegling. Efter att 1892 ha företagit ett par ballongfärder med den norske luftseglaren F. Cetti, skaffade A. sig en egen ballong, ”Svea”, och gjorde med den 9 luftresor, bl.a. 1893 från Stockholm över till nyländska skären och 1894 från Göteborg till Gotland på 5 timmar. 13/2 1895 föredrog A. i Vetenskapsakad. sitt förslag att i en medelst släplinor styrbar ballong företaga en forskningsfärd till Nordpolen. Av det härför erforderliga beloppet, 130,000 kr., ställde Alfred Nobel hälften till A:s förfogande, Oskar II och O. Dickson vardera 30,000 kr. Ballongen tillverkades av H. La-chambre i Paris, rymde 4,800 kbm. gas och fick namnet ”örnen”. Från Danskön n.v. om Spetsbergen skulle A. sommaren 1896 tillsammans med N. Ekholm och N. Strindberg verkställa planen, men på gr. av ogynnsamma vindförhållanden måste företaget uppskjutas till följande år. I Ekholms ställe trädde 1897 Knut Frænkel, utvald bland 17 sökande. Kanonbåten Svensksund förde de 3 djärva männen till Danskön, därifrån uppstigningen skedde n/7, varvid släplinorna skadades, så att ”örnen” ej kunde styras. Depescher sändes med brevdu- ångare ett underligt föremål flyta på vattnet, sannolikt var detta ”örnen”, om vars vidare öden man intet vet, ehuru många ogrundade ”örnens” gondol i startögonblicket. — 1065 — — 1066 —