ANDRÉE rykten visste berätta, att lämningar av den anträffats. Sannolikt har den förolyckats i Ishavet genom gasförlust och tyngande nedisning. — A. var en okonstlad, oförvägen, vilje-kraftig och karaktärsfast personlighet, utrustad med livlig fantasi. Om hans mångsidiga intressen vittna en rad inlägg i allmänna frågor. Som stadsfullmäktig i Stockholm motionerade A. 1892 om normalarbetsdag för kommunens arbetare (10 timmar). A. var med om att stif- Ballonghuset. ta Svenska uppfinnareföreningen 1886 och höll där ofta föredrag. —- Litt.: C. J. Kullenbergh, ”S. A. A.” (1898); ”S. A. A., hans följeslagare och hans polarfärd 1896—97. Minnesskrift utg. . . . genom G. Andersson” (1906); N. Ek-holm och G. V. E. Svedenborg, ”S. A. A:s ballongfärd mot Nordpolen” (1922); ”Verdandis småskrifter”, 165 (1909). C.V.J. Andrée. 1) Karl A., tysk geograf (1808— 75). Efter att som tidningsman ha gjort sig bemärkt som politisk och nationalekonomisk förf, vände sig A. efter 1855 helt åt geografien och etnografien. Berömt är hans arbete ”Geo-graphie des Welthandels” (1876—82); A. skrev ”Nordamerika in geographischen und ge-schichtlichen Umrissen” (2 Aufl. 1851), ”Buenos Aires und die argentinische Republik” (1856) m.fl. samt grundade 1862 den geografiska tidskriften ”Globus”, som upphörde 1916. H.R-r. 2) R i c h a r d A., den föregåendes son, tysk etnograf och geograf (1835—1912). A. var en av grundarna av Velhagen & Klasings geogra fiska anstalt 1873 och ledde denna till 1890. 1891—1903 var han utg. av tidskr. ”Globus”. A. har givit sitt namn åt den sedan 1881 i ett flertal upplagor utkomna ”A:s allgemeine Handatlas” m.fl. kartböcker. A:s författarskap faller både inom etnografien och geografien. Bland hans verk må nämnas ”Ethnographische Parallellen und Vergleiche” (1878), ”Der Kampf um den Nordpol” (5 Aufl. 1889), ”Phy-sikalisch-statistisches Atlas des deutschen Reichs” (1877, tillsammans med O. Peschel) samt ”Geographisches Handbuch” (5 Aufl. 1909 —10). H.R-r. Andreen, Gustav Albert, svensk-amerikansk skolman (f. 13/4 1864), fil. d:r vid Yale univ., New Haven, 1898, prof, i skandinaviska språk därst. 1900, president för Augustana college and theological seminary 1901. A. tillhör det svenskamerikanska kulturlivets förgrundsfigurer och har energiskt och framgångsrikt verkat för svenskhetens bevarande. Bland A:s skrifter kan nämnas ”Det svenska språket i Amerika” (”Verdandis småskrifter”, 87, 1900). G.Cqt. AndreFni, Isabella, italiensk skådespelerska (1562—1604). A. var den improviserande teaterns berömdaste kvinnliga namn och firades i såväl Italien som Frankrike ss. sin tids största skådespelerska. A. skrev även dikter och teaterstycken, bl.a. herdekomedien ”Mir-tilla”, och hyllades av samtida skalder, bl.a med sonetter av Tasso. A. var sedan 1578 g.m. den utmärkte skådespelaren Francesco A. och hade med honom sonen Giovanno Battista A. (1579—0. 1650), som under namnet Lelio vann stor framgång som improviserande skådespelare i Paris och med sin tragedi ”Adamo” anses ha givit Milton idéen till hans ”Paradise lost”. G.K-g. Andre'j a v V 1 a d i m i r (d. 1252), rysk furste. A. planerade att i samråd med Daniel av Halitj resa sig mot de i Ryssland härskande mongolstammarna. Hans planer förråddes av brodern Alexander Nevskij (se denne), och han måste rymma landet. I.A. Andrejev [-e'jef], Leonid, rysk förf. (1871 —1919), bedrev under umbäranden juridiska studier i Petersburg och Moskva och var någon tid verksam ss. advokat, men ägnade sig snart åt journalistik och förf.-skap. Hans första novellsamling (1902) väckte nästan lika mycket uppseende som Gorkijs. Litterärt fortsatte A. på av Dostojevskij inslagna banor men var i sin livsskildring mindre konkret och långt mera dunkel än sin stora förebild. Hans framställningskonst förföll med åren alltmer till en allegoriserande, ofta billig symbolism. Den återspeglar dock mycket av det, som är centralt inom ryskt själsliv, och A. är en för sin — 1067 — — 1068 —